Surströmmingspremiär i Kallax 2016. Regeringen oroas nu över att nästa års fångstkvoter ska drabba leveranserna till surströmmingsindustrin. Arkivfoto.
Surströmmingspremiär i Kallax 2016. Regeringen oroas nu över att nästa års fångstkvoter ska drabba leveranserna till surströmmingsindustrin. Arkivfoto. Bild: Susanne Lindholm/TT

Surströmming vapen i EU:s fiskestrid

En kamp för surströmming och småfiskare, anser regeringen när man nu tar strid mot EU-kommissionens förslag till stoppat sill- och strömmingsfiske i Östersjön.
Tung nattmangling väntar i Luxemburg.

ANNONS
|

Även i normala fall brukar det ta lång tid för EU-ländernas fiskeministrar att enas om kommande fångstkvoter. Inför 2024 är dock läget ännu tuffare, då kommissionen vill stoppa allt riktat fiske efter sill och strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken.

Bara bifångster vid annat fiske ska tillåtas, med hänvisning till de hotade bestånden.

Svenskt motstånd

Men det riskerar att slå helt fel, tycker landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

– Vi från svensk sida är väldigt noga med att vi behöver hålla nere kvoterna, samtidigt som vi inte vill att det bara ska vara bifångster. För de bifångsterna kommer till stor del att tas av de som är ute och trålar efter annat, exempelvis skarpsill, säger ministern på väg in till veckans avgörande – och sannolikt långa – EU-möte i Luxemburg.

ANNONS

Även övriga fiskeländer tycker illa om kommissionens förslag, även om åsikterna går isär kring hur mycket som borde få fiskas. Striden riskerar ändå att dra ut på tiden då det finns ren EU-juridik att ta hänsyn till, för att kvotbesluten ska kunna stå på rättslig grund.

Hotad surströmming?

Regeringen ser kvotförslaget som tecken på att kommissionen "inte har koll" på hur det riktade fisket fungerar och menar att det behövs för att bibehålla kulturen i kustsamhällen. Det handlar bland annat om leveranser till tillverkarna av surströmming.

– Det är oerhört små volymer i jämförelse. Sverige är berett att ha en väldigt lågt satt fiskemöjlighet, så länge vi värnar det fiske som är till humankonsumtion. Jag tror att många, inte minst längs Norrlandskusten, inte vill vara med om att EU går in och beslutar om att vi inte ska ha kvar vår surströmming, säger Peter Kullgren i Luxemburg.

Landsbygdsminister Peter Kullgren på väg in till måndagens EU-möte i Luxemburg.
Landsbygdsminister Peter Kullgren på väg in till måndagens EU-möte i Luxemburg. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta: Fångstkvoter 2024

Här är EU-kommissionens uppdaterade förslag på fångstkvoter för fisket i Östersjön 2024:

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 1 000 ton, endast som bifångst (2023: 80 047 ton)

Sill i västra Östersjön: 394 ton, endast som bifångst (2023: 788 ton)

Sill i centrala Östersjön: 28 550 ton, endast som bifångst (2023: 70 822 ton)

Sill i Rigabukten: 36 514 ton (2023: 45 643 ton)

Torsk i östra Östersjön: 595 ton, endast som bifångst (2023: 595 ton)

Torsk i västra Östersjön: 136 ton, endast som bifångst (2023: 489 ton)

Rödspätta: 11 313 ton (2023: 11 313 ton)

Skarpsill: 171 815 ton (2023: 224 114 ton)

Lax i egentliga Östersjön: 53 967 stycken (2023: 63 811 stycken)

Lax i Finska viken: 10 144 stycken (2023: 9 455 stycken)

Källa: EU-kommissionen.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS