Efter en dag på mitt nya jobb hämtade jag min dotter på förskolan och satte på en tvättmaskin när jag kom hem. Några minuter senare märkte jag att kylen inte fungerade, något som snart visade sig vara ett totalt strömavbrott i hela huset. Vi hade då bott i huset i cirka 4 månader men jag hade inte en aning om hur elektriciteten fungerade. Till slut fick jag tag på en elektriker som kunde hjälpa mig. Det kostade oss 1800 kronor. En utgift som inte fanns med i vår budget, men som vi ju måste betala. Som tur var hade vi en buffert som betydde att vi just den månaden kunde behålla balansen i vår ekonomi.
Många saknar ekonomisk buffert
Enligt siffror från SCB saknar var femte svensk en kontantmarginal, en så kallad buffert, för oförutsedda utgifter. En buffert är som en ekonomisk krockkudde, och den hjälper en att hålla kvar en balanserad ekonomi om till exempel tvättmaskinen går sönder, bilen behöver repareras eller som i mitt fall, om man behöver ringa ut en elektriker en vardagskväll. Dessutom kan en buffert vara räddningen om man blir arbetslös och a-kassans ersättning inte räcker till för de utgifter man har. En undersökning av Swedbank och Sifo från 2017 visade att en av sex inte skulle klara av en oförutsedd utgift på 5000 kronor. Har man från början en stram budget, kan en sådan utgift leda till en förödande obalans i ens privatekonomi.
Jag minns när jag arbetade extra som stipendiat på ett forskningsprojekt. Det hade blivit strul med utbetalningarna och min lön hade inte kommit in på mitt konto. Tre kronor och 56 öre fanns där och räkningarna skulle betalas. Skamset, och med panik i rösten, ringde jag till min mamma som med lugn röst sa ”du kan ju låna av mig”. Det hade jag inte ens tänkt på. Och alla kanske inte har det så bra.
Även om man har en buffert för oförutsedda utgifter, är bara tanken på att ekonomin inte kommer att gå ihop, om än tillfälligt, inte kul. Och det är långt ifrån den ekonomiska stress som många i vårt samhälle lider av. Oförutsedda händelser och tragedier som sätter ens ekonomi ur spel kan drabba vem som helst. Jag kan knappt föreställa mig att behöva uppleva den stressen varje dag. Att pengarna inte räcker till att betala sina räkningar, inte kunna köpa vinterkläder till barnen eller veta hur man ska ha råd med nästa måltid. Kanske inte helt överraskande har studier visat att denna typ av stress kan öka ohälsan dramatiskt hos dem som upplever den. En svensk studie från 2014 visade att människor som känner ekonomisk stress hade dubbelt så stor risk att dö i förtid och hade även en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Utöver detta har studier även visat en koppling mellan ekonomisk obalans och psykisk sjukdom. Man har till och med visat att barn som lever med föräldrar som har dålig ekonomi har en ökad risk för psykisk ohälsa.
Jag vet att det finns de som vänder på kronorna för att få vardagen att gå ihop och där sparande till en buffert känns långt borta. Skulle man hamna i ekonomisk knipa, ska man i så fall veta att det finns hjälp att få. Kommuner skall enligt lag ge ekonomisk rådgivning till skuldsatta personer, både i förebyggande syfte och som en direkt hjälp. Det kan vara bra att veta om du själv, eller någon i din närhet, upplever denna typ av stress.
