Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/2

Stena satsar på grönare fartyg

Maxlast på nästan 50 000 ton och metanol i tanken. Det är planerna för nästa nya jättefartyg som Stena Bulk ska bygga tillsammans med Proman Shipping. Prislappen: nästan 390 miljoner kronor.
– Vi vill bidra till att göra sjöfarten mer hållbar, säger Erik Hånell, vd för Stena Bulk i ett kommentar.

Stena Bulk och Proman Shipping planerar bygga ännu ett metanoldrivet fartyg.

Prislappen för jättefartyget kommer att hamna på cirka 45 miljoner dollar, nära 390 miljoner svenska kronor, där de båda parterna kommer att stå för hälften var.

Byggplanerna ska vara i mål till 2022 och förhoppningen är att satsningen ska bidra till att minska utsläppen i jämförelse med fartyg som drivs av konventionella marina bränslen. Under de första två, tre åren är tanken att Stena Bulk ska nyttja det nya fartyget, innan Proman Shipping tar över.

LÄS MER: Stena Line stoppar passagerartrafiken mellan Göteborg och Fredrikshamn

Kommer att transportera metanol

Erik Hånell, vd för Stena Bulk, uppger att Stena Prosperous ska utgå från Trinidad, där det finns en stor metanolfabrik.

– Hon kommer både ha metanol i maskinen och transportera metanol, och kommer primärt att gå från Trinidad ut till Asien och framför allt Kina, säger Erik Hånell, vd för Stena Bulk, som tillägger:

– Metanol finns ju över hela världen. Sedan är det vissa områden som producerar mer metanol än andra men det är inget som begränsar de här fartygen i sig.

David Cassidy, vd för Proman Shipping, säger i ett uttalande:

– Genom att göra Stena Prosperous tillgänglig för den allmänna marknaden för transportering av kemikalier vill vi uppmuntra andra producenter att skaffa erfarenhet av de här innovativa, metanoldrivna fartygen och dra nytta av den signifikanta minskningen i utsläpp som vi kommer att få genom att använda de här fartygen.

LÄS MER: Stena gör miljardinvestering i nya färjor

Finns ett intresse för metanol

Stena Bulk och schweiziska Proman Shipping har sedan tidigare ingått ett samarbete och meddelade för ett år sedan att man tillsammans beställt två metanoltankers till en kostnad på omkring 400 miljoner – styck. En av orsakerna till satsningen var kostnadseffektiviteten, uppgav Erik Hånell för GP då:

– Priset på bränslet beror ju på hur marknaden ser ut. Men Proman producerar ju metanol, så det är ju bra att kunna utnyttja sin egen produkt.

Samtidigt konstaterade Selma Brynolf, forskare på Chalmers som bland annat fokuserar på miljöpåverkan från marina bränslen, att det var för tidigt att sia om metanolens framtid:

– Det finns definitivt ett intresse för metanol som drivmedel inom sjöfarten. Det är enkelt att hantera och även att bunkra. Även fast det är väldigt giftigt, såklart.

LÄS MER: Stena Line sjösätter två nya färjor – för 700 miljoner

Tittar på flera alternativ för framtida drivmedel

Erik Hånell menar att satsningen på metanol är ett steg i utvecklingen, men tror på en kombination av flera andra lösningar.

– Jag tror att metanol är en väg framåt om det görs på rätt sätt. Men vi tittar också på vätgas som ett alternativ. Vi kan inte använda det idag, men man tittar på det i forskningsprojekt just nu. Sedan tittar vi på batteridrift. I dag kan du inte driva ett tankfartyg på batteri men det skulle kunna bli någon slags hybridlösning. Sedan finns andra supplement som solceller och så vidare, säger han och fortsätter:

– Jämfört med några år sedan går utvecklingen betydligt snabbare. Och fortsätter det i den takten hoppas jag att vi snart kan se en lösning. Jag vågar inte gissa på någon tid, men vi har ju olika miljömål till 2030 och 2050 och det är delvis därför vi jobbar med de här olika bitarna.

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.