Tillverkningen av de två fartygen är det första resultatet av den nya alliansen mellan Stena Bulk och schweiziska Proman shipping. Orsakerna bakom satsningen på metanol är bland annat kostnadseffektiviteten.
LÄS MER:Stena gör miljardinvestering i nya färjor
– Priset på bränslet beror ju på hur marknaden ser ut. Men Proman producerar ju metanol, så det är ju bra att kunna utnyttja sin egen produkt, säger Hånell.
Varje fartyg kommer enligt Stena Bulk använda runt 12.500 ton av bränslet per år, och ägandet av fartygen kommer delas upp, precis som prislappen.
– Vi delar precis på mitten, femtio procent var.
Ökat intresse för metanol som drivmedel
Metanol finns just nu tillgängligt på lite över 100 hamnar runt om i världen. Jämfört med andra bränsletyper är det en ganska liten siffra enligt Hånell, men det kan komma att ändras.
Selma Brynolf forskar på Chalmers och fokuserar på bland annat framtida bränslen för sjöfart och marina bränslens miljöpåverkan. Hon säger att det är lite för tidigt att prata om metanolens framtid, men att intresset för det ökar.
– Det finns definitivt ett intresse för metanol som drivmedel inom sjöfarten. Det är enkelt att hantera och även att bunkra. Även fast det är väldigt giftigt, såklart, säger hon.
Erik Hånell vill inte kalla sjösättningen av de två nya fartyg en omställning för Stena Bulk, utan mer som en del av arbetet med bränsleeffektiva tankers.
– Ingen vet vad framtidens bränsle är, men metanol är och kanske kommer fortsätta att vara ett alternativ.
