Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

För att stärka konsumentskyddet presenterade Finansdepartementet i juni ett förslag om att förbjuda e-handelsplatser från att ha kreditbetalningar som första betalningsalternativ. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Små skulder ökar – nu föreslås ändringar vid onlineköp

Köp med kreditkort och kontokredit ökar kraftigt bland svenskarna. Siffror visar nu att majoriteten av dessa lån ligger på under tvåtusen kronor. Finansdepartementet har därför tagit fram ett förslag som ska begränsa e-handeln från att locka kunder till köp med kredit.

E-handeln växer sig större och större för varje år som går, det visar siffror från SCB.

I varukorgarna online går det att hitta allt från mode och elektronik till trädgårdsartiklar och möbler. Det vanligaste är att handla sina varor genom mobilen, och åtta av tio svenskar uppger att de regelbundet shoppar online.

Nya köpbeteenden

Samtidigt som e-handeln ökar kraftigt visar en rapport från Finansdepartementet att svenskarnas skulder växer. Tillsammans med stora lån, ökar även mindre köp med kreditkort och kontokredit, så kallade revolverande krediter. Och en majoritet av köpen som betalades med just revolverande krediter under 2018, låg på under tvåtusen kronor.

– Med en ökning av e-handeln kommer också nya typer av köpbeteenden. Det är väldigt enkelt att skjuta upp betalningen i den miljön, vilket säkert bidrar till att kreditanvändningen går upp, säger Mikael Hussain, vd för Fintech-bolaget Anyfin.

Siffrorna visar också att köp med kreditkort och kontokredit i snitt har ökat med tio procent om året de senaste tio åren. Enligt rapporten leder små lån i många fall till större skulder.

Mikael Hussain menar att detta är ett problem på flera plan.

– Det finns flera risker med det här. Dels för att man hamnar i en situation som kan vara svår att ta sig ur. Och dels för att en ekonomi i balans på individnivå skapar en bättre grund för samhället att luta sig tillbaka på, säger Mikael Hussain.

"Ofta lite oklart"

Det är inte heller ovanligt att det betalningsalternativ som presenteras längst upp på e-handelsplatser innebär att konsumenten tar en kredit. I vissa fall är även sådana typer av betalningsalternativ förvalda, och man måste som konsument aktivt klicka sig bort från krediten.

– Det har blivit väldigt enkelt. Det är många gånger svårt att förstå vad det kommer att kosta i slutändan. Det är ofta lite oklart vad det är man faktiskt gör och vilka typer av avgifter som faktiskt tillkommer. Det är väldigt lätt hänt och det går väldigt snabbt att checka ut ur kassorna nu för tiden, säger Mikael Hussain.

För att stärka konsumentskyddet presenterade Finansdepartementet i juni ett förslag om att förbjuda e-handelsplatser från att ha kreditbetalningar som första betalningsalternativ. I förslaget framgår det också att ett sådant alternativ inte ska få vara förvalt.

Enligt Konsumentverket gör konsumenter idag inköp av kredit på produkter där alternativet tidigare inte har funnits. Att handla på kredit har länge varit vanligt i butiker där det görs större inköp, men idag finns även alternativet i mindre butiker som till exempel klädaffärer och skobutiker.

– Det är delvis via e-handel, där krediten nästan alltid är ett alternativ, men det har också flyttat sig ut till butiker som inte tidigare har haft krediter på det sättet, säger Anna Hult, jurist på Konsumentverket.

Ökad skuldsättning

Konsumtionslånen kan innebära risker för enskilda hushåll, eftersom dessa lån många gånger har högre räntor och avgifter än till exempel bolån. Att kreditköp på under tvåtusen kronor ökar i en mycket snabb takt kan därför leda till att fler svenskar skuldsätter sig.

– Givetvis kan man tänka sig att det kan leda till en ökad skuldsättning, om man som konsument väljer att nappa på de här erbjudandena. I vissa fall kan det vara bra att göra kreditköp, men om man gör det i för stor utsträckning kan det bli svårt att betala tillbaka, säger Anna Hult.

På e-betalningstjänsten Klarna menar man att det pågår ett aktivt arbete för att konsumenten aldrig ska ledas till att tro att det endast erbjuds betalningsalternativ som medför extra kostnad. Dessutom har man helt gått ifrån att presentera delbetalningar som förstaval.

– Vi presenterar alltid ett kostnadsfritt betalningsalternativ som förvalt där vi svarar för hela kassalösningen. En annan sak vi jobbar mycket med är att minska risken att en konsument missar att betala en faktura, förklarar Magnus Törnblom, presschef på Klarna.

Toppkategorier där mindre varor delbetalas

1. Kläder

2. Elektronik

3. Sport & fritid

4. Inredning

5. Skönhet

6. Livsmedel

Källa: Anyfin

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.