EU-kommissionen och medlemsländerna är oeniga om vilket bränsle som ska få räknas som hållbart. Arkivbild.
EU-kommissionen och medlemsländerna är oeniga om vilket bränsle som ska få räknas som hållbart. Arkivbild. Bild: Vidar Ruud/NTB/TT

Skärpta klimatkrav för flyg och fartyg

Hållbara flyg- och fartygsbränslen och laddstolpar över hela unionen ska göra transportsektorn mer klimatsmart i hela EU.
– Jätteviktigt, anser infrastrukturministern sedan EU-länderna enats om sin syn på en rad tunga miljöförslag.

ANNONS

Applåder utbröt inne i mötessalen i Luxemburg när de 27 medlemsländernas transportministrar klubbade igenom sina uppgörelser under torsdagen.

– Det här innebär att EU nu påskyndar omställningsarbetet. För Sveriges del är det jätteviktigt. Nu har vi fått förhandlingsframgångar som gör att hela EU tvingas bygga ut laddinfrastrukturen och ger möjlighet att påskynda flygets omställning till biobränslen och kanske elflyg på sikt, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Uppgörelserna gör att medlemsländerna nu är redo för slutförhandlingar med EU-parlamentet. Eneroth själv kan då få en nyckelroll, om han sitter kvar efter riksdagsvalet i september. Sverige blir ordförandeland i ministerrådet nästa vår och kan då mycket väl bli ansvariga för att ta förhandlingarna i mål.

ANNONS

"Fit for 55"

Torsdagens beslut gäller flera av de tunga förslag på klimatområdet som EU-kommissionen lade fram i fjol somras.

Hela paketet kallas för ”Fit for 55” – åtgärder som gör det möjligt för EU-länderna att uppfylla sin målsättning om att till år 2030 ha minskat utsläppen med 55 procent jämfört med nivåerna år 1990.

På transportsidan gäller det exempelvis att se till att det finns tillräckligt med laddstolpar i hela EU.

– Vi kan inte be européerna att byta till elektriska fordon om de inte kan vara säkra på att kunna ladda om när de åker över gränserna, säger Frankrikes klimatomställningsminister Amélie de Montchalin.

Biobränslen

För länder som Sverige och Finland ges samtidigt en viss flexibilitet i den kompromiss som länderna enats om.

– På glest befolkade områden kanske man inte måste ha en laddstolpe var sjätte mil, utan var tionde mil i stället, säger Eneroth.

För flygandet handlar det bland annat om hur stor del hållbart bränsle som måste tankas. Från 2025 föreslås minst två procent – en siffra som sedan ska ökas på vart femte år och ligga på minst 63 procent år 2050.

När det gäller vilka typer av bränsle som ska räknas som hållbart vill EU-länderna tillåta fler sorter än vad EU-kommissionen har tänkt sig. Men biobränslen som gjorts av sådant som kan användas för livsmedel eller foder blir det nej till.

ANNONS

Fartygstrafik

Senare på eftermiddagen applåderade ministrarna också åt en liknande uppgörelse om fartygstrafiken, även om ansvariga kommissionären Adina Valean var tydlig med att hon inte vill se så många undantag som medlemsländerna vill.

I förslaget ingår att de skärpta kraven ska gälla fartyg som är större än 5 000 ton i totalvolym – vilket från miljöhåll anses alldeles för mycket.

– Det är ett kryphål. Det kommer att locka industrin att använda fartyg på 4 999 ton för att slippa betala, säger EU-parlamentsledamoten Jakop Dalunde (MP) på en nordisk pressträff i Bryssel.

Både Dalunde och Tomas Eneroth skulle gärna se en siffra kring 400 ton i stället. Och hoppas att det ändå kan gå åt det hållet i de slutförhandlingar som inleds i höst.

– Jag hoppas och tror att vi kan skärpa kraven något ytterligare och höja ambitionsnivån, säger Eneroth i Luxemburg.

Amélie de Montchalin – här vid president Emmanuel Macrons valvaka i våras – är fransk minister för klimatomställning och regional sammanhållning. Arkivfoto.
Amélie de Montchalin – här vid president Emmanuel Macrons valvaka i våras – är fransk minister för klimatomställning och regional sammanhållning. Arkivfoto. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Fakta: Fit for 55

EU:s medlemsländer är överens om att hela EU ska vara klimatneutralt när det gäller utsläpp av växthusgaser år 2050. Inledningsvis är målet att utsläppen år 2030 ska ha minskats med 55 procent jämfört med basåret 1990.

För att nå dit lade EU-kommissionen fram 14 tunga förslag i fjol somras om allt från handeln med utsläppsrätter, ökad energieffektivitet och utfasning av bensinbilar till skärpta krav på skogsbruket och hållbara bränslen i flyg och fartygstrafik.

Förslagen behandlas just nu parallellt av medlemsländerna i ministerrådet och av EU-parlamentet. Därefter väntar kompromissförhandlingar från och med i sommar, i hopp om att nå slutgiltiga resultat i höst och under våren 2023.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS