När man träffar den stora kärleken, flyttar ihop och får barn är en separation knappast det första man tänker på. Men det kan bli en ekonomisk kalldusch om det blir verklighet. Och det blir det för relativt många. Ungefär 30 000 gifta par per år ansöker om skilsmässa, enligt Domstolsverket. Därtill kommer alla sambor som går skilda vägar.
Förutom omsorgen om barnen är bostaden det första de flesta tänker på. Var ska man bo? Ska någon bo kvar i villan/lägenheten och i så fall vem? Vart ska den andra flytta? Och hur får man råd med en egen bostad?
När banken SBAB undersökte vad det kostar att flytta till en egen lägenhet visade det sig att många frånskilda faktiskt inte har råd med det. Lönen är helt enkelt för låg för att få ett lån för att köpa en bostadsrätt på tre rum och kök. Kvinnor ligger risigast till ekonomiskt enligt undersökningen, även om det finns män som inte tjänar tillräckligt mycket heller.
I Göteborg skulle det krävas en månadslön på 43 500 kronor för att få låna till en trea, medan medianlönen bland män är 34 260 kronor och bland kvinnor 27 100 kronor. Kört för båda alltså sett till siffrorna i undersökningen, även om det förstås finns de som tjänar mer än medianpersonen och som har råd.
Claudia Wörmann är boendeekonom på SBAB och hon säger att hon fått stor respons på rapporten.
– För de allra flesta är en separation svår känslomässigt och vår kartläggning visar att det inte heller är en dans på rosor att ta sig vidare på bostadsmarknaden. Många kvinnor har hört av sig och känner igen sig. De har egentligen inte råd att separera. Det är förskräckligt att det ska behöva vara så år 2018, säger hon.
Tror du att en del håller ihop sina förhållanden av ekonomiska skäl?
– Ja, det finns nog vissa som väntar tills barnen är lite större. Då kan de skaffa mindre bostäder som de har råd med när barnen flyttat hemifrån, säger Claudia Wörmann.
Susanne Eliasson är analytiker på banken SEB och hon har räknat ut vad en skilsmässa kan ge för merkostnader för ett par. I hennes exempel blir det över 100 000 kronor dyrare per år och då är ändå kostnaderna för själva flytten, nya möbler och husgeråd inte inräknade. På tio år, om båda bor utan ny sambo eller make/maka, blir det över 1 miljon kronor.
– Jag har räknat med att en bor kvar och en flyttar till en trea som är hyresrätt och att paret har två hemmavarande barn där det yngsta är 8 år. Har man inte pengar till en insats har man inget annat val än att hyra även om det kan vara dyrare än att köpa bostadsrätt om lägenheten är relativt nyproducerad, säger hon.
Lägenheten som den ena föräldern flyttar till kostar i hennes exempel 7 000 kronor i hyra. Därtill kommer merkostnader i det extra hushållet för telefon, bredband, el med mera. Sammantaget blir det drygt 9 000 kronor i månaden, eller drygt 108 000 kronor om året.
En tillfällig lösning när det gäller bostaden kan vara räddaren i nöden. Det gäller att vara kreativ. Man kan bo mindre och så får föräldern sova i vardagsrummet medan barnen får sovrummet, till exempel. Eller så hyr familjen en liten etta där föräldrarna får bo växelvis.
Claudia Wörmann på SBAB framhåller att det är viktigt att prata och vara öppen med barnen om sin situation:
– Det går inte alltid att bo kvar i samma område som tidigare, även om många vill det för barnens skull. Då kan en nödlösning vara att båda bor kvar en tid i den gemensamma bostaden, även om det inte är jättevanligt. Så man får tid att hitta något nytt.
Både hon och Susanne Eliasson säger att det allra bästa förstås är att ha varit förutseende. Att ha sett till att båda föräldrarna har en okej yrkeskarriär och inkomst samt att båda har en sparad buffert.
– Var ärliga och raka från början när ni väljer att starta familj och se till att båda får så jämlika ekonomiska förutsättningar som möjligt. Det tjänar ni på senare om oförutsedda händelser inträffar, säger Susanne Eliasson.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.