Denna artikel innehåller annonslänkar.
Syftet med en sparbuffert brukar vara att kunna ta höjd för oförutsedda utgifter – om exempelvis diskmaskinen går sönder kan man använda sina sparade pengar i bufferten i stället för att kanske tvingas ta ett lån. När det kommer till summa eller storlek på en lämplig buffert brukar det ofta talas om ett visst antal månadslöner.
Jennie Sandén är privatekonomisk expert på Danske Bank. Hon rekommenderar att man räknar fram en rimlig storlek på sparbufferten utefter sina utgifter, snarare än i termer av månadslöner.
– Min tumregel brukar vara att man bör ha mellan 3-6 månaders utgifter på ett buffertkonto, alltså sparkonto. Jag vet att det är många som säger att du ska spara tio procent av din bruttolön eller årslön, men jag brukar vända på det och säga att du bör spara så du klarar dina utgifter. Om du inte har några inkomster så kommer ju utgifterna ändå.
– Då ska du titta på hur mycket utgifter du har varje månad. Du kanske har 10 000 kronor, jag kanske har 15 000 och någon annan kanske har 8 000. Sedan får man gångra det och jag tycker att man bör ha tre till sex månaders utgifter i sin buffert, säger Jennie Sandén.
- Annons -
Rådet: Åtminstone en månadslön på sparkontot
Ingela Gabrielsson är oberoende sparekonom med ett förflutet på Nordea. Hon menar att det är svårt att säga en exakt summa som gäller för alla hushåll eftersom förutsättningarna är så olika. Hennes rekommendation är att göra en översyn av sin egen situation.
– Vad är det för kostnader som kan dyka upp här och som kan vara oväntade för mig där jag behöver ha den här bufferten? Det kan vara väldigt olika om man är en barnfamilj i villa eller en singel i en hyresrätt. Det är ju olika utgångslägen, säger hon.
– Måste vi lägga om taket? Måste vi liksom dra om all el i huset? Köpa ny bil? Går tvättmaskinen sönder? Det är massa sådana saker som man måste tänka på. Men kan man väl säga att alla ska åtminstone ha en månadslön. Det kan man utgå ifrån tycker jag. Det skulle man kunna säga gäller för alla, säger hon.
Risk att hamna i lånefällan utan sparpengar
Jennie Sandéns upplevelse är att många svenskar under kanske framför allt de senaste tio åren vant sig vid att låna till snabba utgifter – en trend som oroar henne.
– Vi har enormt många som tar konsumtionslån. Vad beror det på? Jo, det är för att det är snabba pengar och för att du inte har ett eget sparande. Upp till sex månader tog det för A-kassan att betalas ut under pandemin och det var väldigt många som hade för lite sparpengar då, vilket gjorde att många tvingades att ta dyra konsumtionslån eller lån av vänner och familj, säger hon.
Hon menar att det är lätt att fastna i en sorts ”lånefälla” där kostnaderna drar i väg. Därför är det viktigt att kunna ha ett eget sparande.
– Köper du något med konsumtionslån blir jag inte förvånad om varan som du köper blir tre gånger så dyr i slutändan. Räntorna på konsumtionslån är jättehöga plus att du har en väldigt kraftfull amortering, säger hon.
– Sedan ska man naturligtvis utmana sina utgifter och titta på: vad är det första du kan dra ned på om det är så att inkomsten minskar eller försvinner? På så sätt kan du utmana dina utgifter. Samtidigt har du dina fasta utgifter. Du har din hyra och den kommer varje månad. Du har försäkringar och diverse olika saker och mat måste du köpa varje månad, säger Jennie Sandén.
- Annons -
För stor sparbuffert är inte optimalt
För den som lyckats spara ihop tillräckligt mycket pengar i en buffert stor nog att kunna täcka eventuella oförutsedda utgifter är det en bra idé att därefter titta på andra typer av sparformer. Det menar båda experterna som GP har talat med.
Det största felet som många gör är att de antingen inte har någon buffert alls eller att de faktiskt har för mycket pengar på just sitt sparkonto, säger Jennie Sandén. I det senare fallet finns risken att inflationen är större än vad räntan är på sparkontot och i ett sådant scenario kan man förlora köpkraft.
– Du ska inte ha långsiktiga pengar på sparkonto – om man tänker att man ska spara till sin pension exempelvis. Investerar du pengarna på börsen så får du möjlighet till bättre avkastning över tid än vad du får på sparkonto där det är väldigt stor risk att pengarna äts upp av inflationen.
Investera på börsen på längre sikt
Ingela Gabrielsson är av samma uppfattning. När man har en tillräckligt stor sparbuffert gör man bäst i att placera pengar som man ska ha först på längre sikt, där avkastningen/räntan är större än på ett vanligt sparkonto, menar hon.
– Allt därutöver (sparbufferten, reds anm) ska man placera bättre oavsett vad man nu föredrar. Det har ju gått väldigt bra på börsen och då har det varit bra att ha ett fondsparande. Men det är ju inte för sent att börja med det utan det kan man skaffa sig när som helst tycker jag, säger hon.
Denna artikel innehåller annonslänkar
Produkterna i denna artikel är utvalda av Göteborgs-Posten, utan påverkan av någon extern part. Intill en del av produkterna/tjänsterna kan det finnas annonslänkar (märkta med “Annons”), intill andra produkter kan det finnas vanliga länkar till butiker som säljer varorna. Syftet med länkarna är att du som användare enkelt ska kunna ta dig vidare till en extern sida där du kan läsa mer om, eller köpa, de produkter/tjänster som beskrivs i artikeln. Annonslänkarna (märkta med “Annons”) leder till externa sajter (exempelvis nätbutiker) där Göteborgs-Posten får betalt, t.ex. för den trafik som skickas till sidan eller provision vid en transaktion.
