Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, tipsar om sina bästa strategier för att lura hjärnan att spara. Bild: Malin Hoelstad/SvD/TT
Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, tipsar om sina bästa strategier för att lura hjärnan att spara. Bild: Malin Hoelstad/SvD/TT

Så lurar du hjärnan att spara pengar

Våra hjärnor är skapta för att överleva dagen – inte för att spara pengar. Men genom att vara uppmärksam på ditt beteende kan du lura hjärnan och lära dig att spara.

Är det lite skralt på kontot efter semestern? För många är hösten en nystart och en chans att ta tag i det där sparmålet, men ofta tar det emot att komma igång. Och det är inte så konstigt – hjärnan är helt enkelt inte skapad för att spara pengar.

Snarare är den gjord för att hitta mat, fortplanta sig och överleva dagen.

– Vi är inte skapta för att planera och se framåt, och det går inte att ändra hur hjärnan fungerar. Det kommer att ta tusentals år innan vi har hunnit anpassa oss till dagens samhälle, säger Christina Sahlberg, sparekonom på jämförelsetjänsten Compricer med en kandidatexamen i psykologi.

Det man däremot kan göra är att lära sig hur hjärnan fungerar, och hitta strategier för att lura sig själv att enklare spara. Det svåraste är ofta att komma igång. För att lyckas är det bäst att börja litet: att hellre spara till ett par nya skor än till pensionen.

– Vi lever mycket i nuet och har otroligt svårt att se långt framåt. Därför är det viktigt att dela upp framtiden lite och fundera på vad man sparar till, säger Christina Sahlberg.

Glöm inte att fira

Det ska gärna vara något konkret, som till exempel en resa, en fest eller en utekväll. Då slår man dessutom två flugor i en smäll och belönar sig själv för att man har varit duktig och sparat.

– Att fira lite då och då är bra, då får man en kick av att vara i nuet och göra det man vill. Sparar man på lång sikt så känns det lätt lite tråkigt eftersom man kanske inte får ha kul för pengarna förrän till pensionen.

När man väl har fått in vanan och börjat spara på lång sikt gäller det däremot att ha is i magen och våga lita på att pengarna växer. Börsen går upp och ner över tid, och man får inte falla för impulsen att sälja sina investeringar när det går dåligt.

– Det gör otroligt ont i oss när börsen går ner och vi förlorar pengar. Det kommer från när vi levde på savannen, det ska smärta när vi blir av med vår mat eller bostad för det kan betyda döden. Så vi kan faktiskt se att smärtcentrum i hjärnan aktiveras när vi förlorar pengar, säger Christina Sahlberg.

– Men vet man om det här kan man tänka att "okej, det gör ont, men tittar vi historiskt så vet vi att börsen alltid har gått upp igen". Så om du sparar på lång sikt, strunta i att titta på dina konton så slipper det göra ont.

Spara på det tråkiga

Christina Sahlberg påminner även om det klassiska spartricket: många bäckar små. Undvik onödiga take away-kaffekoppar och uteluncher. Små utgifter blir stora i längden och det är viktigt att se varje krona som en utgift. Tycker man att det känns viktigt för livskvaliteten att unna sig gäller det att spara in på annat, menar hon.

– Spar då in på saker som är tråkiga, som att betala onödigt mycket för ditt elavtal eller ditt mobilabonnemang. Inför hösten så tycker jag att alla ska se över vad det är man betalar för, om man kan säga upp eller förhandla ner priset på något. Sänker man sitt bolån med någon tiondels procentenhet så kan man spara jättemycket.

Det allra viktigaste, oavsett om man precis kommit igång eller redan sparat länge, är dock att prioritera sparandet. Man ska inte nöja sig med att spara det som blir över i slutet av månaden – då finns risken att det inte blir särskilt mycket.

– Bestäm dig för att sätta undan pengar så fort lönen kommer, som du sedan inte rör. Det är viktigt, säger Christina Sahlberg.

Alice Nordevik/TT

Tänk på ägandeeffekten

När man väl äger något värderar man det högre än när man inte äger det. Provar man ett klädesplagg i en affär är det lätt att lämna kvar det om det sitter dåligt, tar man däremot med det hem på öppet köp är det svårare att lämna tillbaka det. Se därför upp för butikernas öppet köp-erbjudanden som verkar givmilda, men som kan ställa till det.

Mental bokföring

Vi delar ofta upp vår ekonomi i mentala fack såsom sparande, nöje, pension och semester. Det är viktigt att ha delmål för sparandet – men glöm inte att se ekonomin som en helhet. På så sätt riskerar du inte att ha pengar på ett sparkonto, samtidigt som du har ett dyrt privatlån som kostar mer än vad sparandet ger.

Var medveten om exponeringseffekten

Ju mer vi exponeras för något desto mer gillar vi det. Exempelvis köper vi oftare ett varumärke vi sett många gånger än ett varumärke vi inte känner till. Fundera på om varan verkligen är bättre, eller om du helt enkelt exponerats för den mer. Liknande gäller för aktier: studier visar att aktier med lätta namn omsätts mer än aktier med svåra namn. Man tror att det beror på att lätta nämn är enklare för hjärnan att processa, vilket gör att vi tror oss ha hört om företagen tidigare. När vi känner igen ett namn värderar vi företaget högre.