Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

När allt fler inköp sker på nätet tar kriminella chansen att komma åt exempelvis kortuppgifter. Arkivbild.
När allt fler inköp sker på nätet tar kriminella chansen att komma åt exempelvis kortuppgifter. Arkivbild. Bild: Erik Johansen/NTB/TT

Polisen varnar för bedragare i e-julhandeln

Årets största "shoppingfest" är också julafton för kriminella. När rekordmånga handlar på nätet ser lagbrytarna fler chanser till bedrägerier och annan internetrelaterad brottslighet.
– Vi ser massor av olika varianter, säger Jan Olsson vid polisens nationella it-brottscentrum.

Den så kallade reaperioden kring Black Friday brukar ses som startskottet för julhandeln. E-handeln har ökat mycket kraftigt under coronapandemin. När hela landet nu omfattas av råd om att inte besöka fysiska butiker och köpcentrum väntas utvecklingen fortsätta till nya rekordnivåer.

– Det kommer att öka, öka, öka och det är signaler som redan har gått ut till de kriminella nätverken, säger Jan Olsson.

Olika former

Brotten på nätet kan ta olika skepnad. Det kan handla om försäljning av varor som inte finns, försäljning av varor som inte är äkta, skadlig kod som planterats på sajter som läser av kontokortsuppgifter, länkar som leder vidare till sajter med skadlig kod eller mejl som ser ut att komma från bekanta avsändare men används för att fiska efter dina kortuppgifter.

– Då är det inte bara att du inte får dina varor utan kanske också ett digitalt virus som läser av de uppgifter du loggar in med, säger Jan Olsson.

Nyligen har polisen noterat en våg av nätfiske där avsändaren ser ut att vara Postnord som informerar om att paket finns att hämta, men där ett klick leder vidare till en sajt som vill hämta in uppgifter.

– Det handlar om mejl som ser ut att komma från någon seriös organisation men inte gör det, säger Jan Olsson.

Ett sätt att identifiera att mejlet egentligen kommer från någon annan än det ser ut som är att placera muspekaren på avsändaren för att se hela mejladressen.

Kortuppgifter säljs vidare

Den absolut vanligaste formen av bedrägerier på nätet är stölder av kortuppgifter. Det utgör ungefär 40-45 procent av alla bedrägerier som anmäls i Sverige.

– Det är jätteenkelt. De kriminella gör ett dataintrång och planterar ut skadlig kod på hemsidor som noterar allt du skriver in. Sen säljs uppgifterna på Darknet för några tior. Miljontals kortuppgifter är till salu hela tiden på Darknet, säger Jan Olsson.

Hur skyddar man sig då och vad ska man vara uppmärksam på? Att märka att ens kortuppgifter stjäls direkt i samband med ett köp är svårt men det finns sätt att undvika att drabbas av att ens kortuppgifter är på vift.

Det bästa, enligt Jan Olsson, är att spärra sitt betalkort för internetköp, mellan köpen. Det går att göra via din bank.

– Sen öppnar du när du själv handlar och spärrar sedan igen.

Jan Olsson nämner några sätt att betala mer säkert.

– Sidor där du handlar med 3D-secure eller betallösningar där du behöver logga in med bank-id är säkrare.

– Betalar du mot faktura lämnar du inte heller ifrån dig några kortuppgifter.

Spärra kortet

Även om det inte ger ett hundraprocentigt skydd rekommenderar han Jan Olsson också att man handlar på kända sajter.

Fundera en extra gång innan du handlar från sajter där priset verkar för bra för att vara sant.

– Stora företag har ofta ett visst skydd och sammantaget är det ändå säkrare för dig att handla på en sådan sajt, säger Jan Olsson.

Om du märker på ditt kontoutdrag att det gjorts inköp med ditt kort av någon annan än dig – kontakta först banken.

– Ring banken snabbt som ögat och spärra kortet, säger Jan OIsson.

Helena Wande/TT

Spärra kortet för internetköp och öppna kortet när du vill handla på nätet.

Använd ett separat kort utan kredit som är knutet till ett annat konto än ditt lönekonto dit du för över summan du ska handla för.

Vissa banker erbjuder e-kort, eller virtuella kort, med ett unikt kortnummer och som du laddar med köpesumman.

Lämna inte ut dina koder och kortuppgifter när någon frågar efter dem i e-post, sms, telefon eller på sidorna du handlar. Tillåt inte webbsidan du handlar på att spara dina person- och kortuppgifter för att underlätta inför nästa köp.

Näthandlare som använder betalningsförmedlare som Klarna, Dibs eller Paypal, har ofta säkrare lösningar.

Sidor som använder så kallade 3D Secure-lösningar (Verified by Visa eller Mastercard Securecode) för betalningar är säkrare i och med att ett lösenord eller bank-id krävs för att göra betalningen.

Handla inte på osäkra webbsidor. Sök omdömen och varningar inför ett köp på en för dig ny sida.

Behöver du spara dina kortuppgifter kopplat till en smart enhet, använd ett kreditkort eller annat betalkort som inte är kopplat till ditt lönekonto.

Har olovliga köp gjorts eller har du förlorat ditt bankkort, kontakta omedelbart din bank, spärra kortet och gör en polisanmälan.

Källa: Polisen