Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Hanna Lans har investerat i aktier och fonder i omkring tre år. "Man brukar räkna med att börsen ger i snitt åtta procent avkastning per år - men eftersom jag är pessimist räknar jag med fyra procent i snitt" säger hon. Bild: PER WAHLBERG

Pengarna försvann i skilsmässan – nu vill hon säkra pensionen på börsen

Besparingarna försvann i en uppslitande skilsmässa. När Hanna Lans, 48, byggde upp ekonomin igen upptäckte hon börsen.
– Jag räknar med att ha de aktier jag köper i minst 20 år – det är min försäkring mot att bli fattigpensionär, säger hon.

Det började konkret med en Facebook-grupp. För tre år sedan bestämde sig juristen och författaren Hanna Lans för att ta ett helhetsgrepp om privatekonomin. Hon hade precis kommit på fötter efter en skilsmässa med dyra processer i såväl USA som Sverige och behövde bygga upp ett nytt sparkapital.

LÄS MER: Krönika: De tjänar på att du tycker börsen är svår – gå inte på det

– Jag gick med i Economista, en Facebook-grupp om privatekonomi för kvinnor. Där började jag läsa inlägg om allt från hur man gör billigare matlådor till vilka fakturor som har dolda avgifter och hur man pressar försäkringspremierna. Naturligtvis skrev många också om placeringar i aktier och fonder – så då blev jag intresserad även av det, säger Hanna Lans.

"Kände mig väldigt korkad"

Hon började försiktigt köpa fonder och ett fåtal enskilda aktier för de pengar hon lyckats avvara i slutet av månaden.

– Jag hade ingen stor summa att placera, för jag hade precis börjat återhämta mig efter den här vidriga kraschen, där alla mina sparpengar, hundratusentals kronor, gått åt till juridiska processer. I början kunde jag investera 100 kronor en månad och 500 kronor en annan. Jag gav mig ett år att hitta vilken slags investerare jag är, förklarar hon.

Speciellt roligt var det däremot inte. Det var svårt att hitta rätt information via den nätmäklare Hanna Lans startat konto hos, krångligt att få koll på hur investeringarna egentligen gick.

– Först kände jag mig väldigt korkad – och jag är inte van vid att känna så. Jag insåg att jag nog behöver prata med någon mer erfaren, jag behövde någon som visar hur man gör, säger hon.

Hon vände sig till medlemmarna i Economista och frågade om det inte fanns någon i Göteborg som ville träffas och prata börs.

– På första mötet var vi ett helt gäng, med många barnvagnar, som tog upp ett långbord på ett café. Där tog någon fram telefonen och visade mig en annan app, som var mycket enklare att förstå. Hon visade hur man ändrar courtage-klass och bläddrar för att hitta nya aktier – det var learning-by-doing, det som fungerar bäst för mig, säger Hanna Lans.

Målet: Rädda pensionen

Där och då började hon se börsen som ett intresse, en rolig fritidssysselsättning. Målet med sparandet är dock tydligt – att rädda pensionen. Pensionskapitalet brukar målas upp som en pyramid, där den allmänna, statliga pensionen utgör bottnen, den största delen, tätt följd av tjänstepensionen och toppad av en liten del privat sparande. Hanna Lans beskriver sin pyramid som upp och ned-vänd.

– Jag har bott och jobbat utomlands länge och har fördärvat mina pensionspoäng. Jag riskerar att bli en fattigpensionär och måste förlita mig på mitt eget sparande för pensionen, säger hon.

Hon investerar helst i jämställda bolag som tar ansvar för miljö- och klimat och fonderna har hon valt delvis efter deras rating hos Morningstar – ett företag som betygsätter fonder efter hur väl de presterar i relation till vilka avgifter och vilken risk de tar.

Men Hanna Lans har också hämtat inspiration från vardagen och bland annat tagit hjälp av sin dataspelande tonårsson.

– Jag frågade honom vilket som är det mest populära spelet just nu och sedan googlade jag upp namnet på moderbolag till det spelet och köpte aktier där. Den aktien har gått upp över 100 procent sedan jag köpte, säger hon.

Säkrar chokladen utanför börsen

Att investera på börsen innebär också att kapitalet plötsligt kan sjunka ordentligt – och i värsta fall försvinna helt, om bolaget du köpt aktier i exempelvis går i konkurs. Kurserna svänger också rejält – en aktie du köper för 50 kronor kan exempelvis vara värd 70 kronor efter två månader och 35 efter ytterligare ett halvår. Det är en mental utmaning att inte bli orolig när värdet på sparpengarna varierar så stort.

– Där har det varit en fördel för mig att växa upp med en pappa som arbetar med finans och äger aktier. När kurserna gått ner har han bara sagt ungefär "jaha, nu går det ner, se där – det går nog bättre nästa år" Därför känner jag inte alls att jag får panik när några aktier ligger på minus, säger Hanna Lans.

Men hon sparar även utanför börsen, på sparkonto. I sparappen Dreams har Hanna Lans till exempel skapat ett särskilt sparande för att finansiera chokladinköp på ålderns höst.

– Jag älskar choklad och vill inte behöva missunna mig det. Jag har bestämt att det ska vara 100 000 kronor på chokladkontot när jag går i pension. Jag kanske blir en fattig pensionär – men jag ska inte bli en ledsen pensionär, säger hon.

Hanna Lans råd för nybörjare på börsen:

Tro inte att du är korkad.

"Stanna inte vid tanken "jag är tydligen korkad" om du inte förstår hur din bank eller börsen fungerar i början. Det kan vara upplägget hos banken eller hur informationen presenteras, som är fel för dig"

Lita inte på banken.

"Fråga inte bara banken om råd vad du ska investera i, de äter bara upp en del av kapitalet. Leta efter objektiv information på andra ställen och fråga personer du litar på i ditt eget nätverk istället"

Läs på och bestäm själv.

"Om jag lyssnat på någon annans råd och köpt en aktie har jag upptäckt att jag inte tycker om den aktien, oavsett om den går bra eller inte. Om jag däremot själv läst på och satt mig in företaget är jag mer engagerad i aktien. Följ inte andra, det är inte säkert att du vill ta samma risker som de tar"

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.