EU:s irländske handelskommissionär Phil Hogan drar sig sällan för att rakt ut säga vad han tycker, utan att linda in sina ord alltför mycket.
Så också om brexit och de samtal som nu förs om framtida handelsavtal, fiske och andra samarbeten som helst behöver finnas på plats vid årsskiftet.
– Det finns inga riktiga tecken på att våra brittiska vänner har en plan för att de här förhandlingarna ska lyckas. Jag hoppas att jag har fel, men jag tror inte det, säger Hogan till irländska tv-bolaget RTÉ.
– Jag tror att Storbritanniens politiker och regering har bestämt sig för att skylla alla följder av brexit på covid-19. Min bild av det är att de inte vill fortsätta förhandla under 2021, eftersom de kan skylla allt på covid, säger Hogan.
Övergångstid
Under den här veckan hålls ännu en förhandlingsrunda via webben. Också från svensk sida finns oro över uteblivna framsteg.
– Det finns till och med en risk för att det blir en "no deal" och att vi går in i 2021 utan ett avtal. Det vill vi till varje pris undvika. Det är bättre att vi får en plattform att sedan kunna förhandla vidare kring, säger utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) till TT.
Formellt lämnade Storbritannien EU den 31 januari. Fram till den 31 december gäller emellertid övergångsregler som i princip innebär att ingenting förändras för företag och medborgare när det gäller handel, bidrag, resor och arbete.
Om inte de pågående förhandlingarna om framtida regler går i mål väntar dock en drastisk förändring i vinter. Över en natt kan det då bli den "hårda brexit" som många befarade under tidigare års förhandlingar, med långa köer vid gränserna, kraftiga tullar och stora störningar för handeln.
Fiskestrid
Förhoppningarna är fortfarande att nå en uppgörelse fram till i höst. Efter den senaste diskussionsrundan i april klagade dock båda sidor på varandra för bristande framsteg.
Inte minst fisket väcker problem.
– EU kommer inte att gå med på något framtida ekonomiskt partnerskap som inte innehåller en balanserad, hållbar och långsiktig lösning för fisket, sade chefsförhandlaren Michel Barnier på en presskonferens efteråt.
"EU:s mandat verkar kräva att vi ska acceptera nuvarande kvoter. Vi kommer bara att göra framsteg om vi utgår från Storbritanniens rätt att kontrollera sina vatten", kontrade britterna i ett skriftligt uttalande.
Lyhört i EU?
Anna Hallberg hoppas på hjälp från näringsliv och fackförbund i Sverige för att ligga på sina brittiska kollegor, för att i sin tur påverka den brittiska regeringen.
Samtidigt manar hon EU-sidan att "mötas på ett konstruktivt sätt" med Storbritannien.
– Det finns en balans vi måste hålla. Jag har fullt förtroende för Barnier och dem som förhandlar nu, men jag tror att vi 27 medlemsstater också måste vara lyhörda för att britterna inte vill bli alltför kringskurna, säger ministern.
– Rent ekonomiskt behöver Storbritannien EU mer än vad EU behöver Storbritannien, men så kan man inte spela ett sådant här förhandlingsspel. Vi behöver varandra, anser Anna Hallberg.
Wiktor Nummelin/TT
Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari i år, men lyder fram till årsskiftet under övergångsregler för att underlätta för medborgare och företag. För att reglera handel och olika samarbeten efter årsskiftet förhandlas nu om framtida relationer, under ledning av EU:s Michel Barnier och Storbritanniens David Frost.
Förhandlingarna pågår i elva olika grupper: varuhandel, tjänster och investeringar, transporter, energi, fiske, jämbördiga villkor för konkurrens, rättsväsende och juridiskt samarbete, deltagande i EU-program, samordning av mobilitet och social säkerhet, tematiskt samarbete samt styrning och horisontella arrangemang.
Ett avtal beräknas behöva vara klart i oktober för att hinna godkännas i tid till årsskiftet. Om förhandlingarna behöver förlängas kan även Storbritanniens övergångsperiod efter EU-utträdet förlängas. I så fall måste dock beslut om det tas senast den 1 juli.