Krönikörer och arkitekturkritiker i bland annat tidningen du läser har gått hårt åt flera av Göteborgs nya byggnader, och Arkitekturupproret har nominerat bland andra Platinan, City Gate och Merkurhuset till Sveriges fulaste nyproduktion. Får man tro de mest högröstade så verkar den röda tråden i Göteborg vara byggnader som upprör.
Men finns det en arkitektur man kan kalla göteborgsk? Ja och nej, om man får tro stadsarkitekt Björn Siesjö.
– Man kan inte prata om någon röd tråd just för Göteborg stilmässigt. Stilar och ideal förändras precis om inom klädmodet fast i längre cykler, säger han.
Gert Wingårdh: Göteborg en typisk andrastad
Däremot finns något göteborgskt i det storskaliga och lite brötiga.
– Göteborg är en hamnstad med stora strukturer, stora broar, kranar och ett stort värmekraftverk som själva entrén till staden när man kommer hit. Det är på gott och ont en del av Göteborgs identitet, säger Björn Siesjö, som brukar likna staden vid Rotterdam – den staden revs av Luftwaffe på 40-talet, Göteborg revs av våra egna politiker på 60- och 70-talet.
– Det är bägge städer som har stora sår i sig fortfarande, och som byggt ut mycket under efterkrigstiden utifrån en stadsplanering som mycket handlade om massbilismen och att husen skulle ligga som stora klossar mellan motorvägar. Så har Göteborg byggts, utspritt med många stora vägar genom staden.
Liknelsen med Rotterdam stämmer på flera sätt. Arkitekt Gert Wingårdh menar att Göteborg är en typisk andrastad i landet, arkitekturmässigt.
– Där är det ofta så att saker och ting inte varit så detaljreglerade som i huvudstaden, man har inte vägt saker på guldvåg på samma sätt. Det är lite typiskt att det finns ett skönhetsråd i Stockholm men inte i Göteborg, säger han, och fortsätter:
– Att den inte finns den här överprövningen ger möjlighet till mer spännande arkitektur, men även horrörer. Det blir en mer kontrastrik, färgstark och dynamisk miljö än i förstastäderna. Jag kan tycka om den dynamiken, vartannat hus älskar jag och vartannat hatar jag, men det är inte utslätat och det ger karaktär till Göteborg.
Brogyllenhuset – fulaste huset någonsin?
Stadsarkitekt Björn Siesjö framhåller flera byggnader som sticker ut i stadens arkitektur, och blivit uttryck för just sin tid. Som Världskulturmuseet, Universeum, kuggen på Lindholmen ritad av just Gert Wingårdh och Lindholmens tekniska gymnasium.
Att storskaliga byggen och arkitektur i framkant väcker känslor är inget nytt. När det så kallade Brogyllenhuset i hörnet av Västra och Södra Hamngatan byggdes var det ett riktigt skandalhus.
– Det kallades för en skyskrapa som absolut inte passade in i stadens skyline och det fulaste hus man någonsin sett, som skulle omöjliggöra upplevelsen av kulturmiljön i innerstaden och så vidare. Exakt samma saker som man säger om Karlatornet nu, rätt eller fel – men det går igen, säger Björn Siesjö och nämner en ny stadsdel som kan sägas byggs i göteborgsk tradition: Masthuggskajen.
– Här ser vi en väldig tillväxt med en del höga hus som är ganska expressiva och lite wild and crazy på ett sätt som jag nog tycker är ganska mycket Göteborg.
De ritar +One: Verkligen en krävande uppgift
Han får medhåll av Gert Wingårdh, som är glad åt utsvävningarna i området.
– Det finns en glad friskhet runt Järntorget, med Drakentornet, Vågen, Tegelhuset och Stuveriet med sin grå plåt. Det känns inte så genomtänkt utan ohämmat på ett positivt sätt och jag kan bli glad över det – det är allt annat än Stockholmsängsligt.
En ny höjdare som kommer att synas ordentligt är den fjärde skrapan vid Svenska Mässan, som går under namnet +One. Den har ritats av arkitektbyrån Tham & Videgård, som ville skapa ett samtida landmärke.
– Uppgiften var att hitta en gestaltning som förhåller sig till Göteborgs byggnadstradition och den lokala kontexten kring Korsvägen, samtidigt som den genom sin höjd på 140 meter blir en ny referenspunkt i stadens siluett. Verkligen en krävande uppgift, säger Martin Videgård.
Byrån har även ritat Nya Konst, den nya byggnaden för de konstnärliga fakulteterna vid Göteborgs universitet. Belägen mellan Stadsteatern och Göteborgs konstmuseum kommer den fylla en plats som i dag mest är en parkering. Byggnaden ska läka vad arkitekten kallar för ett sår i stadsbilden.
Risk att staden ändras för fort
En stadsbild som är i förändring. Just nu förändras stora centrala delar av Göteborg, något som innebär både möjligheter och risker, menar Bolle Tham.
– Möjligheten finns att länka stadsdelar till varandra, skapa både nya områden och nya vackra byggnader i befintlig stadsväv. Risken är att vi får en överexploatering, att staden ändras för fört och arkitekturen blir kontextlös. Dagens byggstandard och ekonomiska förutsättningar genererar inte alltid en nivå man kan önska.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
