Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit hoppas få igenom sitt förslag om kriterier för minimilöner i EU. Arkivbild.
EU:s arbetsmarknadskommissionär Nicolas Schmit hoppas få igenom sitt förslag om kriterier för minimilöner i EU. Arkivbild. Bild: Virginia Mayo/AP/TT

Nytt hopp om undantag för minimilöner

Ändringsförslag från ledamöter i EU-parlamentet väcker svenskt hopp kring det omdiskuterade förslaget om minimilöner i EU.

Det dröjer sannolikt till i höst innan EU-parlamentets ansvariga utskott ska rösta om sin syn på kommissionens förslag om minimilöner.

De föreslagna ändringar som nu lämnats in från olika partigrupper ger ändå fog för optimism bland de ledamöter som länge och högljutt protesterat mot planerna.

– Det finns en ökad förståelse för att nu måste vi faktiskt lösa den här svensk-danska problematiken, säger svenske Johan Danielsson (S).

Många förslag

Som vanligt handlar det om mängder av ändringsförslag.

Svenskar och danskar i den socialdemokratiska partigruppen S&D hoppas få till stånd ett "systemundantag".

Liknande idéer finns även inom liberala partigruppen Renew.

– Vi vill ju gärna värna både den svenska arbetsmodellen som helhet, men också självständigheten för arbetsmarknadens parter. Vi har lyckats få den här frågan i Renew att inte bara handla om det nordiska sättet att organisera arbetsmarknaden, utan där är fler länder som stöttar oss, vilket är otroligt positivt, säger Abir Al-Sahlani (C).

Kollegan Malin Björk (V) har i sin tur med sig ett par danska ledamöter bakom förslag på att helt slopa kommissionens förslag.

Stor oro

I just Sverige och Danmark har såväl regeringar som fack och näringsliv reagerat skarpt mot det som EU-kommissionen lade fram i höstas. Ansvarige arbetsmarknadskommissionären Nicolas Schmit har visserligen bedyrat att man inte vill ändra något för hur lönesättningen sker i Sverige och Danmark via förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden. Ändå är oron stor för att kommissionsförslaget kan leda till att de "nordiska modellerna" skjuts i sank om frågan drivs upp till EU:s domstol.

Från EU-parlamentet hoppas nu på även på starkt flankstöd när förslaget parallellt diskuteras även av medlemsländerna i EU:s ministerråd.

– Jag hade gärna velat se en tydligare och snabbare hantering från den svenska regeringen så att vi kan landa i att känna oss lite mindre oroliga, säger Abir Al-Sahlani.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta: EU och minimilönerna

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett förslag kring minimilöner i EU, med två huvudpunkter.

Det ena är själva minimilönerna. Länder som har system där löner sätts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna räknas fram och uppdateras. Någon siffra eller nivå föreslås dock inte centralt från EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesättning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sätta ett icke-bindande mål att 70 procent av arbetskraften framöver ska täckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga på länder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra länder befarar dock att EU:s domstol i slutändan kommer att fastslå att reglerna måste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna i ministerrådet. En slutlig uppgörelse väntas inte förrän tidigast våren 2022.