Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Priserna har skjutit i höjden på matvaror, särskilt frukt och grönt. Priset för tomater har ökat med 29 procent sedan förra året och apelsiner är 24 procent dyrare. Arkivbild.
Priserna har skjutit i höjden på matvaror, särskilt frukt och grönt. Priset för tomater har ökat med 29 procent sedan förra året och apelsiner är 24 procent dyrare. Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ny inflationschock väntar svenska hushåll

Ännu en inflationschock väntas när Statistiska centralbyrån (SCB) presenterar inflationssiffrorna för mars.
– Hushållen har vaknat upp till en mer brutal verklighet, säger Emma Persson, privatekonom vid Länsförsäkringar.

I dag får vi mindre för pengarna än vad man fick tidigare, vilket beror på den kännbart stigande inflationen. Och än värre väntas det bli.

I januari i år låg inflationen enligt KPIF-måttet på 3,9 procent i årstakt, och i februari steg det till 4,5 procent, enligt SCB.

I mars tros KPIF-inflationen fortsätta ända upp till 5,6 procent, enligt Infronts prognosenkät. Den högsta nivån på snart 30 år, när KPIF-inflationen låg på 5,6 procent i november 1993. Högre mått än detta var i december 1991, när nivån låg på 7,8 procent.

– Det ligger i linje med vad vi har förväntat oss och vi tror också att vi kommer att få se ännu mer stigande matpriser än vad vi har gjort så här långt. Det är någonting som alla hushåll kommer att märka av och allra mest de med låg inkomst som lägger stora andelar på mat, boende, energikostnader och drivmedel, säger Mattias Persson, chefsekonom vid Swedbank.

Märks på kvittot

En högre inflation har säkert de flesta redan märkt av när man handlar i mataffären, tankar bilen eller när man betalar sin elräkning – men det kan bli ännu tuffare, enligt Emma Persson vid Länsförsäkringar.

– Hushållen har vaknat upp till en mer brutal verklighet än vad man har levt i under de senaste gångna åren, då vi har haft en extremt positiv tillvaro ur hushållssynpunkt med låga räntor och stigande börser. Nu står vi kanske inför en annan tid, säger Emma Persson.

Detta gäller särskilt när löneutvecklingen inte hinner hänga med. Enligt Swedbanks bedömning kommer den disponibla inkomsten att falla i år och vi kommer att få se en negativ löneutveckling.

– Det är något som vi nog kan förvänta oss, att våra löner inte kommer att stiga i samma takt. Man måste då helt enkelt förbereda sig på att köpkraften kommer att minska, fortsätter Emma Persson.

Sverige står stabilt

Ett ännu högre inflationstryck väntas också i närtid, enligt Mattias Persson. Swedbanks prognos är att underliggande inflation kommer att ligga på 6,7 procent.

Trots detta tror ändå Mattias Persson på en stark ekonomisk utveckling i Sverige.

– Trots osäkerheten efter kriget i Ukraina står Sverige ändå stabilt. Jag tror att vi kommer att se en hygglig tillväxt i Sverige men hushållen kommer att känna av den höga inflationen som vi har i närtid. Ser man framåt mot 2023 kommer även underliggande inflationstryck ligga klart över inflationsmålet även mot slutet av nästa år, enligt vår bedömning.

På ett års sikt tror aktörerna på räntemarknaden att inflationen, enligt KPI-måttet, kommer att ligga på 3,4 procent, enligt Kantar Prosperas månatliga mätningar. Enligt KPIF, borträknat ränteförändringar, ligger inflationsförväntningarna däremot på 3,2 procent. För båda måtten har inflationsförväntningarna på sikt reviderats upp med ett par tiondels procentenheter.

Fundera över utgifterna

Trots att det är svårt att förutspå den framtida inflationsutvecklingen är det ändå bra att förbereda sig för att vi under lång tid kan behöva tampas med de höga priserna.

Emma Perssons rekommendation är att gå igenom sin privatekonomi nu, se över hur mycket utrymme som finns inför kommande prishöjningar och om man kanske måste prioritera hårdare i sin ekonomi och fundera över sina utgifter.

– Det kan vara en övergående inflation – det vet vi inte nu – men försök att ha ett långsiktigt perspektiv i ekonomin. Hellre att man har hängslen och livrem än att stå med rumpan bar om det skulle vara så att det fortsätter länge.

– Samtidigt tycker jag inte att man ska tappa allt hopp. Börsen, bostadsmarknaden och hushållen har klarat sig genom tuffa perioder förut. Det är på sätt och vis ett naturligt inslag i privatekonomin som man måste vara beredd på med jämna mellanrum.

SCB:s inflationssiffror för mars publiceras på torsdagsmorgonen.

Fakta: Vad är inflation?

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man med samma mängd pengar kan köpa färre varor och tjänster.

Inflation mäts vanligen i konsumentprisindex (KPI). Det måttet sammanställer priserna på en "korg" av varor som konsumenter behöver och jämför prisutvecklingen av den varukorgen över tid.

Riksbanken använder sig sedan 2017 av inflationsmåttet KPIF, konsumenprisindex med fast ränta. KPIF ett mått på underliggande inflation och syftar till att ta bort effekten av förändrade räntesatser från KPI.

KPIF i Sverige var 4,1 procent i december 2021, 3,9 procent i januari och 4,5 procent i februari i år.

Källa: Riksbanken, SCB.