Med tiden bleknar det mesta och jag har i dag svårt att förstå hur vardagen gick ihop för bara tio år sedan. Hur gjorde man egentligen innan de smarta telefonernas breda intåg i samhället, med dem kom ju alla bekvämligheter som jag i dag är helt beroende av (kommer någon ihåg busskortet?).
En sak som definitivt har förenklats av digitaliseringen är att köpa saker. Det gäller både i butik men framförallt på nätet. Jag pratar inte om utbudet – det gick att hitta kläder från alla världens hörn redan då. Det kan jag som tidigare lageranställd vid en nätmodebutik själv vittna om.
Nej, den ökade bekvämligheten är kopplad till själva köpprocessen. Betalningsmomentet. Då fanns det, men inte alltid, två möjligheter: antingen krångel med betalkortets alla siffror eller en pappersfaktura utställd på 30 dagar.
Delbetalningen ett klick bort
I dag ser det väldigt annorlunda ut i kassan på nätet. Två alternativ har vuxit till en myriad av kontobetalningar, kreditköp och swishöverföringar, oftast bara några klick bort.
Samtidigt som avbetalningsplanerna blivit fler har nya aktörer med målet att låna ut pengar utan säkerhet vuxit fram i Sverige. Få har väl gått miste om mobilbanken Bynks aggressiva reklamkampanj på senare tid. Eller Klarnas framfart, banken som anlitat raplegendaren Snoop Dogg som ansikte utåt.
Huruvida tillgängligheten har lett till fler lån eller om efterfrågan lett till fler aktörer och därmed större tillgänglighet låter jag vara osagt, men att konsumtionslånen i Sverige har ökat är ett faktum. Såpass mycket att de nu växer snabbare än bolånen, uppger Finansinspektionen i sin senaste kartläggning.
Ökar varje år
Varje år ökar konsumtionslånen, det vill säga lån utan bostaden som säkerhet, med drygt 7 procent och står i dag för närmare en femtedel av hushållens totala skulder. Detta i en tid där svenskarna redan är rekordhögt skuldsatta på grund av bostadsmarknaden.
Den typ av konsumtionslån som Bynk vill förmedla - blancolånen - har sedan 2008 ökat i snitt med 9 procent per år. Och den typ av kredit som Klarna möjliggör i samband med din nätshopping (även kallad revolverande kredit) har i snitt stigit med 6 procent, visar Finansinspektionens kartläggning av 34 långivare.
Till exempel går det i dag utmärkt att lägga upp en avbetalningsplan för söndagspizzan. Att hitta kunder benägna att punga ut de högre räntorna verkar alltså inte vara något problem.
Men lättheten att köpa saker på kredit eller att betala köksrenoveringen i en redan hårt belånad bostad med blancolån kan vara en risk för den finansiella stabiliteten, skriver Finansinspektionen.
Nytt shoppingrekord i jul?
Shoppingens högtid nummer ett står för dörren. Black Friday har blivit Black Week och detaljhandeln räknar med en försäljningstillväxt på 2,8 procent när vi summerar årets två sista månader. Enbart i december förväntas svensken köpa mat, klappar och nyårsbubbel för 7 735 kronor per person, en växande kommers som drivs på av e-handeln. Inget nytt där.
Vad som också ser ut att premieras av e-handeln är de där revolverande krediterna, eller avbetalningsplanerna, som dyker upp allt oftare när kundkorgen online ska expedieras.
"Volymen nya lån som understiger 50 000 kronor har lite mer än fördubblats sedan 2008. Det sammanfaller med ökad e-handel och att köp på internet oftare finansieras med revolverande krediter", skriver Finansinspektionen.
Hotet från inkasso
Om historien har rätt bör konsumtionslånens tillväxt påverkas negativt av den stundande lågkonjunkturen. Samtidigt hjälper de fortsatt låga styrräntorna att bibehålla det svenska lånekalaset. Och så länge storbankerna gör mångmiljardvinster kvartal efter kvartal finns det mer slimmade, digitala uppstickare som kan tänka sig att ta en bit av kakan. Räkna alltså inte med färre aggressiva reklamkampanjer framåt.
Vart sjunde konsumtionslån ledde till inkassokrav förra året, enligt Finansinspektionens senaste kartläggning. Sett till köphysterin som väntar är har jag små förhoppningar om en vikande trend i nästa rapport.
LÄS MER:Inkassochef varnar: Julhandeln kan bli en skuldfälla
