Den politiska risken för svenska bolag i Kina kan sägas ha ökat sedan den kinesiska Stockholmsambassadören hotat med konsekvenser efter det att Svenska PEN:s Tucholskypris delats ut till den fängslade svensk-kinesen Gui Minhai.
– Man får se vart det tar vägen. Men det är klart att det blir en ökad risk, säger Daniel Djurberg på Handelsbanken, som följer telekomtillverkaren Ericssons aktie.
BNP på 140 000 miljarder
Med en bruttonationalprodukt (BNP) som beräknas uppgå till motsvarande 140 000 miljarder kronor i år är Kina numera kanske i första hand en viktig marknad för i princip alla stora svenska företag. H&M, ett av Stockholmsbörsens största bolag, beskriver exempelvis Kina som en av de fyra stora marknaderna, där klädkedjan med över 500 butiker i fjol hade en försäljning på 10,7 miljarder kronor.
Svensk export till Kina har ökat med nästan 70 procent på fem år, till drygt 67 miljarder kronor i fjol. Uppgången har enligt statistik från Kommerskollegium fortsatt även i år.
Kina har dessutom på senare år blivit en avgörande kugge i många storföretags produktionsapparater. Det gäller i princip hela verkstads- och tekniksektorn, men även detaljhandel.
Kina har även blivit en allt viktigare finansieringskälla för verksamhet i Sverige. Kinesiska företag och myndigheter har sedan 2007 satsat drygt 60 miljarder kronor på direktinvesteringar i Sverige, inte minst i fordonssektorn, enligt en sammanställning gjord av advokatbyrån Baker McKenzie.
– Att kinesiska företag skulle ta negativa affärsmässiga beslut baserat på det här har jag svårt att tro, säger Anders Fast, partner och vd på Baker McKenzie Sverige, om hotet från Kinas ambassadör.
Dumpar europeiska tillgångar
Anders Fast ser flera skäl till att Sverige är intressant att investera i.
– Framförallt för att vi ligger i framkant inom de områden som Kina uttrycker ett starkt intresse för globalt. Generellt kan vi se ett stort intresse för nordiska företag från många utländska aktörer, inte bara kinesiska.
Ambassadörens hot kommer sedan kineserna på några år drastiskt dragit ned på sina direktinvesteringar i både Europa och Nordamerika. Kinesiska investerare har dessutom börjat dumpa stora västerländska tillgångar. Under 2018 sålde kinesiska bolag tillgångar i Nordamerika för 18 miljarder dollar. I Europa såldes tillgångar för 5 miljarder.
Joakim Goksör/TT
I fjol var den största enskilda kinesiska direktinvesteringen i Europa och Nordamerika kinesiska Geely Holdings köp av Cevian Capitals AB Volvo-aktier. Affären beräknas ha varit värd 3,5 miljarder dollar (motsvarande 34 miljarder kronor). Med detta köp kom Geely Holding, som sedan 2010 också äger 99 procent av Volvo Cars-aktierna, över en post på 8,2 procent av aktierna i den Göteborgsbaserade buss- och lastbilstillverkaren.
Under första halvåret 2019 har Sverige fortsatt att utmärka sig när det gäller kinesiska direktinvesteringar tillsammans med Finland, där Amer Sports togs över av ett konsortium lett av kinesiska Anta Sports i en affär värderad till 5,2 miljarder dollar. I Sverige är det kinesiska Evergrandes investeringar i Trollhättanbaserade Nevs för 930 miljoner dollar och sedan kinesiska Nevs köp av en femtedel av den svenska sportbilstillverkaren Koenigsegg. Dessutom har kinesiska Tencent, som sedan tidigare bland annat har köpt 9 procent av aktierna i musiktjänsten Spotify, köpt spelutvecklaren Shark Mob och en dryg tredjedel av spelutvecklaren Fatshark.
Affärerna följer på en lång epok av kinesiska investeringar i Sverige, med affärer som kinesiska Dalian Wanda Groups köp av biografkedjan Filmstaden. Andra exempel på kända svenska varumärken med stora kinesiska ägarandelar är havremjölkproducenten Oatly, som till 30 procent ägs av China Resources, och mobiloperatören Tre, som till 60 procent ägs av Hongkongbaserade Hutchison Whampoa.
Under perioden 2007 till och med första halvåret 2019 summerar Baker McKenzie kinesiska direktinvesteringar i Sverige till 6,45 miljarder dollar (drygt 60 miljarder kronor).
Källa: Baker McKenzie