Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Mina pengar: Så undviker du bråk om ekonomin

Att vara hemlig duger inte, nej, öppenhet är vad familjerådgivaren förespråkar och boendeekonomen utesluter inte att man ska dumpa en som är besatt av kronor och ören. Här ger experterna sina bästa råd för att slippa bråk om ekonomin.

Större inköp och sparande är det svenska familjer bråkar mest om i sin ekonomi, det visar en undersökning av SBAB. Skälet till att stora inköp kan få oss att se rött, tror SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann, är att det finns väldigt mycket olika åsikter, oavsett ålder, kring finansieringsfrågan.

– En källa till oenighet är när någon kanske tycker man kan ta det på avbetalning och den andre är uppfostrad till att spara. Och här kommer just sparandet in: ska vi spara för att göra något med trädgården eller ska vi ta det på avbetalning?

Claudia Wörmann är boendeekonom på SBAB. Bild: (c)Klemner Studio
Claudia Wörmann är boendeekonom på SBAB. Bild: (c)Klemner Studio

"Skulle aldrig kunna ha helt gemensam"

Det vanligaste ekonomiska upplägget bland de tillfrågade i undersökningen var att ha delad ekonomi. 30 procent valde den formen, där man alltså delar på alla räkningar och det som eventuellt blir över är ens egna pengar. Näst vanligast, 23 procent, var att ha helt gemensam ekonomi, där det som eventuellt blir över efter att allt är betalt är gemensamma pengar.

Minst upphov till oenighet och bråk är att ha delad ekonomi, tror Wörmann.

– Men det är också beroende på var man är i livet, vad man är för person och var man är i sitt förhållande.

Hon tar sig själv och hennes man som exempel, där det ekonomiska upplägget bara blev som det blev.

– Jag tror aldrig jag skulle kunna ha helt gemensam ekonomi, för då ser man ju också exakt hur dyrt schampo någon köpte hos frisören. Det är ju ingen frihet i det, tycker jag.

Modell som verkar fungera bra

Enligt psykoterapeuten Lars-Peter Stuchly, som har jobbat i 20 år på Göteborgs Stads familjerådgivning, verkar den ekonomiska modell som fungerar bra vara att lägga alla intjänade pengar i samma korg. Har man sedan varsin egen pott, som man själv väljer hur man spenderar, bör den vara ungefär lika stor.

– Då blir det någon slags balans, säger Stuchly.

Lars-Peter Stuchly, som är legitimerad sjuksköterska och legitimerad psykoterapeut, har jobbat i 20 år på Göteborgs stads familjerådgivning. Bild: JENNY INGEMARSSON
Lars-Peter Stuchly, som är legitimerad sjuksköterska och legitimerad psykoterapeut, har jobbat i 20 år på Göteborgs stads familjerådgivning. Bild: JENNY INGEMARSSON

Hans råd är att försöka tänka hur man får just en bra balans i en relation, och i det ingår i högsta grad pengar.

– Om man har skilda ekonomier kan det resultera i att man lever parallella liv, och har man olika inkomster kan det bli väldigt orättvist. Pengar blir en maktfaktor, på samma sätt som om en helt tar kommando om barnen och inte släpper in den andra. Då hamnar man i maktkamp, och obalans.

Städhjälp hjälper inte

Han hänvisar till studier på vad som gör att familjer över hela världen mår bra och i dessa återkommer två ord: gemenskap och ömsesidighet. Om man inte har en balans, även i förhållande till ekonomi, så kan lätt innebörden i de två orden försvinna och det finns en risk att man blir olyckligare.

Ett vanligt ämne för barnfamiljer att bli osams om är städning. Men att skaffa städhjälp brukar inte förbättra relationerna i familjen, enligt Stuchly.

– Om man bråkar om städ handlar det om engagemanget i familjen. Om en person ser att det här och det här behöver göras i en familj, och den andre inte ser det, så uppfattas det som brist i relationen. Och i detta kan man ju ta in det här med pengar och känslan av att vi är ett team, säger Stuchly.

– "Tänk om vi går isär rätt vad det är och då har jag betalt mycket mer i flera år" – om man börjar resonera så är det nästan ett ifrågasättande av relationen.

Man kan känna sig väldigt mycket i underläge om man tjänar eller får ut mindre i pengar än sin partner", konstaterar familjerådgivare Lars-Peter Stuchly. "Det behöver ju inte vara så att det är en ovänlig person som tjänar mer, denne kanske erbjuder sig att betala semesterresan. Men hur känns det att man lever på den andres pengar, så att säga?" Bild: Jenny Ingemarsson
Man kan känna sig väldigt mycket i underläge om man tjänar eller får ut mindre i pengar än sin partner", konstaterar familjerådgivare Lars-Peter Stuchly. "Det behöver ju inte vara så att det är en ovänlig person som tjänar mer, denne kanske erbjuder sig att betala semesterresan. Men hur känns det att man lever på den andres pengar, så att säga?" Bild: Jenny Ingemarsson

Inte enstaka tillfällen

Vad som ställer till det i parrelationer vad gäller pengar och andra saker är inte enstaka tillfällen, enligt Stuchly. Det är mönster, kanske inte så konstruktiva sådana, och det gäller verkligen ekonomi.

Hur bryter man mönster?

– Man måste prata med varandra. "Hur skulle jag vilja att vi hade det, och om jag tycker så hur blir det för dig?". Att man säger vad man själv tycker och sedan släpper man in den andra. Och detta gäller allt, inte bara ekonomi, men ekonomi också.

Någon slags öppenhet.

"Jag träffar på personer där man inte vet vad den andre tjänar och pratar man inte med varann om olika saker – det kan gälla ekonomi eller annat – så börjar man fantisera vare sig man vill eller inte" säger Lars-Peter Stuchly. "Och om fantasin blir för stark är det väldigt svårt att lyssna på om partnern säger att "så var det inte ur mitt perspektiv". Det är sällan som pengar är det enda som är ett problem i en relation utan det hör ihop med en massa andra saker. Känslan av att vi bygger något ihop, att vi älskar varandra och att man satsar på relationen. Sedan är det väl en annan femma om man skrivit ett äktenskapsförord som rör arv eller liknande, för då är det ändå en transparens kring det." Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Någorlunda likvärdig levnadsstandard.

"Jag tror det är bra för relationen att det är någorlunda jämvikt" säger Lars-Peter Stuchly. "Det behöver inte vara exakt hälften-hälften men så att man varken känner sig i under- eller överläge. Frustrationen över att känna så kommer ta sig något uttryck skulle jag säga. Obalans är lite som vattenläckor. Man tittar där vattnet kommer, men ofta är läckan någon annanstans. Man tittar kanske på ett symtom och bör lägga fokus på vad som ligger bakom." Foto: Johan Nilsson/TT

Gör det lite mjukare.

"Vi lever ju i en rätt stressad värld och man behöver sakta in lite och fundera på hur lever vi våra liv. Vad som funkar bra eller mindre bra i hur vi fattar våra beslut, och det kan man tycka lite olika om. Då blir det lite svårt om en säger "Jag trivs inte med vår ekonomi, vi måste ändra". Försök göra det lite mjukare, annars blir det som en anklagelse om att någon gör något fel. Det vi blir anklagade för brukar vi försvara oss emot, och om man hamnar i kamp brukar det inte bli så bra i längden." Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Gör ett litet bokslut

"Oavsett vilket vilket ekonomiskt upplägg man har bör man göra ett bokslut för att se om något förändrats under året eller där man befinner sig just nu, tipsar Claudia Wörmann. "Har någon gått upp eller ner i tid, har någon börjat plugga, varit föräldraledig och så vidare. Jag tror att det många gånger bara rullar på och att man har en uppdelning man inte reflekterar över innan något händer. Med ett bokslut då och då kanske man kan ha en större beredskap för att låta saker hända också." Foto: Isabell Höjman

Ta inte för mycket hänsyn

"Många låter det gå för lång tid innan man tar upp ekonomiska orättvisor, om en golfar land och rike runt och den andre inte gör det till exempel. Jag tycker man kan lägga en affärsmässighet över det, ta upp det direkt" säger Claudia Wörmann. "Träffar man en kronor- och ören-person då måste man kanske i ett tidigt skede till och med överväga förhållandet. Sådant kan uppstå när man kommer in i ett andra förhållande där man har olika ålder på barnen. Hon kanske tycker att hans äldre barn äter så mycket mer och hon vill inte betala så mycket och så vidare – det gäller att vara observant här, för det är ett ganska stort fundament hur man bestämmer över den gemensamma ekonomin i ditt förhållande. Fastna heller inte i "Men du köpte den här, då ska jag köpa något för motsvarande". Nej tack, det hör jag vuxna människor irritera sig. på. Då blir det lättare i en delad ekonomi. " Foto: Fotograferna Holmberg

Låt en få en starkare röst

"Om det handlar om större inköp bör den som har mer kunskap få en starkare röst i vad som ska prioriteras tycker jag", säger Claudia Wörmann. "Kompromissar man när man prioriterar större inköp kan det ju faktiskt leda till att det regnar in på det nya golvet. Mycket handlar om att kompromissa i ett förhållande, men kanske inte i allt." Foto Naina Helén Jåma

Det här bråkar vi om som rör ekonomin

Alla - Kvinnor - Män

Hur att prioritera större inköp 17% - 15% - 19%

Om sparande 13% - 12% - 15%

Någon av oss som är slösaktig 12% - 11% - 12%

Vem som betalar vad 10% - 10% - 10%

Om min partners shoppingvanor 9% - 8% - 11%

En dyr hobby 8% - 8% - 8%

Någon av oss är mer sparsam 7% - 7% - 6%

Om våra matinköp 6% - 5% - 7%

Om pengar till barnen 4% - 4% - 4%

Amortera eller inte 3%- 2% - 4%

Källa: SBAB, som har tillfrågat 1 004 svenskar i åldern 20 till 80 år i augusti 2019

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.