Större inköp och sparande är det svenska familjer bråkar mest om i sin ekonomi, det visar en undersökning av SBAB. Skälet till att stora inköp kan få oss att se rött, tror SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann, är att det finns väldigt mycket olika åsikter, oavsett ålder, kring finansieringsfrågan.
– En källa till oenighet är när någon kanske tycker man kan ta det på avbetalning och den andre är uppfostrad till att spara. Och här kommer just sparandet in: ska vi spara för att göra något med trädgården eller ska vi ta det på avbetalning?
"Skulle aldrig kunna ha helt gemensam"
Det vanligaste ekonomiska upplägget bland de tillfrågade i undersökningen var att ha delad ekonomi. 30 procent valde den formen, där man alltså delar på alla räkningar och det som eventuellt blir över är ens egna pengar. Näst vanligast, 23 procent, var att ha helt gemensam ekonomi, där det som eventuellt blir över efter att allt är betalt är gemensamma pengar.
Minst upphov till oenighet och bråk är att ha delad ekonomi, tror Wörmann.
– Men det är också beroende på var man är i livet, vad man är för person och var man är i sitt förhållande.
Hon tar sig själv och hennes man som exempel, där det ekonomiska upplägget bara blev som det blev.
– Jag tror aldrig jag skulle kunna ha helt gemensam ekonomi, för då ser man ju också exakt hur dyrt schampo någon köpte hos frisören. Det är ju ingen frihet i det, tycker jag.
Modell som verkar fungera bra
Enligt psykoterapeuten Lars-Peter Stuchly, som har jobbat i 20 år på Göteborgs Stads familjerådgivning, verkar den ekonomiska modell som fungerar bra vara att lägga alla intjänade pengar i samma korg. Har man sedan varsin egen pott, som man själv väljer hur man spenderar, bör den vara ungefär lika stor.
– Då blir det någon slags balans, säger Stuchly.
Hans råd är att försöka tänka hur man får just en bra balans i en relation, och i det ingår i högsta grad pengar.
– Om man har skilda ekonomier kan det resultera i att man lever parallella liv, och har man olika inkomster kan det bli väldigt orättvist. Pengar blir en maktfaktor, på samma sätt som om en helt tar kommando om barnen och inte släpper in den andra. Då hamnar man i maktkamp, och obalans.
Städhjälp hjälper inte
Han hänvisar till studier på vad som gör att familjer över hela världen mår bra och i dessa återkommer två ord: gemenskap och ömsesidighet. Om man inte har en balans, även i förhållande till ekonomi, så kan lätt innebörden i de två orden försvinna och det finns en risk att man blir olyckligare.
Ett vanligt ämne för barnfamiljer att bli osams om är städning. Men att skaffa städhjälp brukar inte förbättra relationerna i familjen, enligt Stuchly.
– Om man bråkar om städ handlar det om engagemanget i familjen. Om en person ser att det här och det här behöver göras i en familj, och den andre inte ser det, så uppfattas det som brist i relationen. Och i detta kan man ju ta in det här med pengar och känslan av att vi är ett team, säger Stuchly.
– "Tänk om vi går isär rätt vad det är och då har jag betalt mycket mer i flera år" – om man börjar resonera så är det nästan ett ifrågasättande av relationen.
Inte enstaka tillfällen
Vad som ställer till det i parrelationer vad gäller pengar och andra saker är inte enstaka tillfällen, enligt Stuchly. Det är mönster, kanske inte så konstruktiva sådana, och det gäller verkligen ekonomi.
Hur bryter man mönster?
– Man måste prata med varandra. "Hur skulle jag vilja att vi hade det, och om jag tycker så hur blir det för dig?". Att man säger vad man själv tycker och sedan släpper man in den andra. Och detta gäller allt, inte bara ekonomi, men ekonomi också.
Någon slags öppenhet.
Någorlunda likvärdig levnadsstandard.
Gör det lite mjukare.
Gör ett litet bokslut
Ta inte för mycket hänsyn
Låt en få en starkare röst
Det här bråkar vi om som rör ekonomin
Alla - Kvinnor - Män
Hur att prioritera större inköp 17% - 15% - 19%
Om sparande 13% - 12% - 15%
Någon av oss som är slösaktig 12% - 11% - 12%
Vem som betalar vad 10% - 10% - 10%
Om min partners shoppingvanor 9% - 8% - 11%
En dyr hobby 8% - 8% - 8%
Någon av oss är mer sparsam 7% - 7% - 6%
Om våra matinköp 6% - 5% - 7%
Om pengar till barnen 4% - 4% - 4%
Amortera eller inte 3%- 2% - 4%
Källa: SBAB, som har tillfrågat 1 004 svenskar i åldern 20 till 80 år i augusti 2019
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.