Rymdsektorn, där den västsvenska rymdindustrin väger tungt, var nöjda med att få se ökade anslag till sektorn – men hade helst fått än mer.
Rymdsektorn, där den västsvenska rymdindustrin väger tungt, var nöjda med att få se ökade anslag till sektorn – men hade helst fått än mer. Bild: Jonas Lindstedt

Mer pengar till rymden i statsbudgeten

150 miljoner kronor mer per år till rymdforskning och rymdverksamhet, den satsningen gör regeringen i höstbudgeten.
– Det här betyder att vi kan fortsätta med planerade projekt, som nya väder- och klimatsatelliter, säger Martin Kores, vd på Göteborgsföretaget Omnisys.

Västsverige har några av de viktigaste och största företagen inom svensk rymdindustri, med företag som GKN Aerospace i Trollhättan och Ruag Space och Omnisys i Göteborg. I somras kunde GP rapportera om den starka oro aktörerna inom sektorn uttryckte kring statens engagemang i rymdfrågorna – företagen är beroende av statliga medel för att kunna driva projekt.

Men på onsdagen meddelade regeringen och ansvarig minister, Matilda Ernkrans (S), att rymdverksamheten får en höjning av anslagen med 150 miljoner kronor per år, där anslagen höjs redan för innevarande år. Det betyder att sektorn får en höjning i statliga anslag från drygt 960 miljoner kronor till 1 110 miljoner om året.

”Engagerad rymdnation”

– Jag är glad att kunna berätta att vi gör den här historiska satsningen på rymd-Sverige, säger Matilda Ernkrans till GP.

– Det betyder att vi kan säkra vår position som ett litet land men en engagerad rymdnation. Vi kommer att kunna göra nya åtaganden.

Varför gör ni satsningen?

– Den här satsningen är viktig för att den ger jobb och för att rymdsektorn genomför banbrytande forskning. Det är kanske inte så välkänt men rymdverksamheten är avgörande för att kunna genomföra miljöövervakning, klimatomställning och för att kunna ta fram nya, hållbara material.

Forskningsminister, Matilda Ernkrans (S), menade att rymdsatsningen är ”historisk” – även om rymdindustrin är positiva till anslagshöjningen håller de inte med om den beskrivningen.
Forskningsminister, Matilda Ernkrans (S), menade att rymdsatsningen är ”historisk” – även om rymdindustrin är positiva till anslagshöjningen håller de inte med om den beskrivningen. Bild: Johan Nilsson/TT

I budgeten kommer samtidigt högskolor och universitet se en minskning detta året med 75 miljoner för ”särskilda utgifter” och år 2021 kommer regeringen att minska Vetenskapsrådets anslag för forskning och forskningsinformation med 150 miljoner.

– Men det är också mycket nya pengar i den här satsningen. När det gäller Vetenskapsrådet ligger rymdforskning inom deras område, så det är inte så konstigt. Och sedan kommer det att komma en ny forskningsproposition i slutet av 2020 – där kommer fördelning och satsning på forskningen i framtiden att presenteras.

Lättade

Från rymdsektorns sida reagerade man i stort sett positivt på regeringens besked om rymden. ”Det visar att regeringen lyfter fram rymden och ser dess potential! Jag är mycket glad och lättad idag”, skriver statliga Rymdstyrelsen generaldirektör, Anna Rathsman, till GP.

Företaget Omnisys vd Martin Kores träffade under dagen branschkollegor i Stockholm.

– Jag talade med Ruag och GKN. Vi är i stort sett positiva och glada över satsningen.

– Jag kanske inte skulle säga att det är guld och gröna skogar, men det här återställer möjligheterna för oss och gör att vi kan blicka framåt. För Omnisys innebär det att vi kan dra igång samarbetet med nästa generations klimatsatellit, SIW. Och vidare kommer vi att föreslå på Europeiska rymdorganisationen, ESA:s, möte i höst ett program för nästa generations vädersatellit, Arctic Weather Satellite.

Även Anders Larson, vd på Ruag Space, förklarar sig vara ”försiktigt positiv”.

– Vi är glada att regeringen hörsammade detta. Sedan är det ingen jättesatsning. Skulle man återställt anslagen på den nivå som gällde för sju till nio år sedan – räknat som andel av statsbudgeten – skulle höjningen varit 300 miljoner kronor istället. Men det här ger en möjlighet att planera för framtida verksamhet.