Vitrolife i Kungsbacka är mest känt för sina produkter kring provrörsbefruktning. De utför inte provrörsbefruktningar, utan utvecklar och tillverkar vätskor, eller näringslösningar som ägg befruktas och växer i.
Kunderna är fertilitetskliniker runt om i världen.
- Procentuellt sett har marknaden för våra fertilitetsprodukter vuxit mest i Kina de senaste två åren, säger Magnus Nilsson, vd.
Kinesiska medelklasspar har börjat ställas inför samma problematik som västerländska, med allt äldre förstföderskor.
2006 köptes Swemed i Billdal som producerar nålar och pipetter som används vid fertilitetsbehandlingar.
- Det är en av våra strategier att kunna erbjuda ett bredare produktsortiment. Om vi kan erbjuda fler produkter till samma kund är det en fördel, säger Magnus Nilsson.
Och fler produkter inom fertilitetsområdet, som står för 85 procent av företagets verksamhet, har kommit de senaste åren. Ett exempel är en produkt för snabb nedfrysning och upptining av embryon.
I dagsläget kan man grovt säga att av priset för en behandling, så står Vitrolifes produkter för cirka sju procent.
Köpt in sig i leverantör
Vitrolife är ett företag som arbetar efter principen från ax till limpa. Företaget vill helst ha kontroll över hela kedjan och har nyligen köpt in sig i sin leverantör i Italien och är på väg att ta över försäljningen i Frankrike.
I Kungsbacka sker utveckling av produkterna, men när det handlar om ren grundforskning samarbetar Vitrolife med internationella experter, antingen knutna till universitet eller forskningsinstitut.
Nyutvecklad vätska
Ett exempel på projekt som Vitrolife de senaste nio åren lagt ner mycket pengar på är en ny metod vid lungtransplantationer. Det finns ingen officiell summa.
Vitrolife tillverkar en näringslösning som lungor förvaras i inför en transplantation. Här har företaget mer än 90 procent av marknadsandelarna globalt.
Gängse metod i dag är att lungan kyls ner i väntan på operation.
Men Stig Steen, professor i transplantationskirurgi i Lund, och Vitrolife har utvecklat ett nytt sätt.
När lungan har transporterats kyld, kopplas den upp i en slinga som pumpar en nyutvecklad vätska genom kärlsystemet och temperaturen höjs till 37 grader. Dessutom låter man lungan andas mekaniskt.
Lungan klarar sig utanför kroppen betydligt längre på detta sätt och dessutom finns en möjlighet att mäta lungans funktion.
Sju transplantationer genomförda
Detta leder till att fler lungor kan användas. Magnus Nilsson säger att i dag slängs fyra av fem lungor, men om man kan mäta deras kapacitet kanske fler kan sparas och användas.
Ju längre tid ett organ klarar sig utanför kroppen desto mer tid finns att matcha det med mottagare.
Metoden är marknadsföringsgodkänd i Europa och Stig Steen och Lunds universitetssjukhus har genomfört sju transplantationer.
- Vi ser en stor potential i detta. Jag bedömer att vi står inför ett kliniskt genombrott i England och Kanada. Vi jobbar med att övertyga de världsledande experterna på lungtransplantationer, säger Magnus Nilsson.
Överhuvudtaget ser Magnus Nilsson transplantationer som en tillväxtmarknad. Antalet lungtransplantationer som genomförs i världen är få och förhoppningen är att näringslösningen och den nya metoden på sikt ska kunna användas till fler organ än lungor.
