Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Kreditförluster på 500 miljarder hotar

Om coronakrisen blir utdragen kan de svenska storbankerna förlora uppemot 500 miljarder kronor i kreditförluster.
Men banksystemet klarar även det värsta scenariot, enligt Riksbankens stresstest.

Trots coronakrisens allvarliga effekter på ekonomin – det finansiella systemet fungerar för stunden okej, enligt Riksbankens stabilitetsrapport.

– Vår bedömning är att givet omständigheterna är den finansiella stabiliteten tillfredsställande. I dagsläget finns det gott om pengar i systemet, säger Ingves till TT.

Men det kan bli riskfyllt om krisen blir utdragen:

– Den centrala frågan är hur utdraget blir ett sådant här förlopp och hur djupt blir det? Fler konkurser leder till ökade kreditförluster. Osäkerheten är naturligtvis mycket stor. Tar återhämtningen lång tid blir naturligtvis kreditförlusterna större. Då kan kreditförsörjningen få problem, säger Ingves.

Två scenarier

När företagen tvingas se på när intäkterna rasar och fortlevnaden därmed äventyras, finns en risk att det sprider sig till banksektorn i form av ökade kreditförluster.

Riksbanken har räknat på två scenarier, en lindrigare och en allvarligare effekt av krisen. Om krisen blir djup och långvarig faller BNP med närmare tio procent i år, och återhämtningen blir långsam. Då riskerar storbankerna att göra samlade kreditförluster på 476 miljarder kronor, eller runt tre procent av tillgångarna, dubbelt så högt som den samlade intjäningen. Bankernas reservkapital (kärnprimärkapitalrelation) faller då från 17 procent till 11 procent.

Det kan bli ännu värre också, men också bättre, enligt Ingves. Merparten av de förlusterna bedöms då komma från kommersiella fastighetsbolag, som är stora låntagare, ungefär som i 1990-talskrisen.

"Men även i detta scenario ligger bankernas kapital över regelverkens minimikrav", skriver Riksbanken i rapporten, och tillägger att stresstestet av bankerna utgår från några förenklade antaganden.

Kan inte uteslutas

Det kan därför, enligt Ingves, behövas ännu fler åtgärder om krisen blir utdragen, både i form av politiska åtgärder från regeringar och från centralbanker. Detta för att inte bankernas utlåning ska strypas och därmed förvärra krisen för landets företag ytterligare.

– Skulle det vara så att det blir väldigt utdraget så börjar man så klart knapra på bankernas egna kapital. Vi vet dock inte om det blir så och i så fall får man vidta andra åtgärder.

TT: Skulle bankerna klara 500 miljarder kronor i kreditförluster?

– Såvitt vi kan se, säger Ingves och lyfter bankernas goda intjäningsförmåga som en buffert för att täcka förluster.

TT: Kan staten behöva gå in och rädda bankerna?

– Inte vad jag kan se i dagsläget, men man ska aldrig utesluta något. Det som sker nu är en slags händelse som liknar en naturkatastrof och det är ytterst staten som kan bära risken.

Åtgärder ger effekt

I ett bättre scenario, där BNP-fallet i år stannar på sju procent och återhämtningen nästa år blir påtaglig, landar kreditförlusterna i det svenska banksystemet på 200 miljarder kronor, enligt Riksbanken.

Framför allt i inledningen av coronakrisen blev det stora störningar på de finansiella marknaderna. Men tack vare de åtgärder som myndigheter, regeringar och centralbanker har satt in världen över, fungerar nu de finansiella marknaderna bättre igen, enligt Riksbanken.

– Det här är lite annorlunda än tidigare finanskriser därför att den här har inte sitt ursprung i den finansiella sektorn. Här gäller det att hantera en pandemi, säger Ingves.

Olle Lindström/TT

Riksbankschef Stefan Ingves visar på alla åtgärder som satts in under krisen. Bild: Pontus Lundahl/TT

Riksbanken har sjösatt en mängd åtgärder för att se till så att det finns pengar, likviditet, i det finansiella systemet. Insatserna summerar till cirka 1 400 miljarder kronor, bestående av program för värdepappersköp, företagsutlåning och dollarlån.

Dock är efterfrågan på framför allt utlåningen från Riksbanken långt ifrån fylld.

Av de 500 miljarderna i utlåning till företag, via bankerna, är hittills bara nyttjade till 158 miljarder.

Av de utökade köpen av värdepapper, obligationer av olika slag, på sammantaget 300 miljarder kronor, bara nyttjade till 87 miljarder (fram till den 7 maj).

Riksbanken har också erbjudit bankerna att låna 60 miljarder dollar (närmare 600 miljarder kronor), men hittills i detta program bara lånat ut två miljarder dollar.

Källa: Riksbanken