Det brittiska oljebolaget BP och norska Equinor har stoppat respektive dirigerat om fartyg från Röda havet. Liknande dramatiska besked kom redan förra veckan från den danska fraktbjässen Maersk och den tyska konkurrenten Hapag-Lloyd.
Anders Hermansson, vd på Svensk sjöfart, beskriver de allt mer frekventa attackerna mot civila fartyg som väldigt allvarliga.
– Det är helt oacceptabelt att civila handelsfartyg, med civil personal, blir attackerade med militära medel. Nu måste Sverige och EU vidta skyddsåtgärder, så att man säkerställer skyddet för den civila handelsflottan, möjligheten till fri navigering och skyddet av den internationella handeln, säger han.
Svenska styrkor
Enligt Hermansson är det varje stats ansvar att säkra skyddet av landets civila handelsflotta ute på världshaven – med egna styrkor på plats eller genom politiskt och militärt samarbete med andra stater.
– Det gjorde man ju också med piratsituationen lite längre söderut, utanför Somalia, genom Operation Atalanta. Man måste se till att ha resurser på plats för att skydda civila handelsfartyg mot angrepp, säger han.
I Operation Atalanta har bland annat svenska styrkor deltagit, exempelvis med det bestyckade fartyget HMS Carlskrona.
Kostnaderna för försäkringar och vissa råvarupriser har redan pressats upp till följd av den senaste vågen av attacker från islamiska Huthirörelsen i Jemen – som tagit fart i skuggan av kriget mellan Israel och den terrorstämplade palestinska organisationen Hamaz i Gaza.
65 fartyg om dagen
Situationen kan snabbt bli betydligt allvarligare, varnar Hermansson.
– Det är den här vägen som handeln mellan Europa och Asien går, både export och import. Det här är en av de mest trafikerade vattenvägarna i världen, med ungefär 65 fartyg per dag och ungefär 12 procent av världens godstrafik. Får du störningar här får det effekter, säger han.
Förseningar och högre fraktpriser är en tydlig risk. En fartygstransport från Asien till Europa eller vice versa som måste gå runt Godahoppsudden tar i runda slängar två veckor längre tid än transporter som kan använda Suezkanalen.
– Om trafiken genom Suezkanalen skulle stanna av helt skulle det få stora konsekvenser för svenska konsumenter. Det såg vi när containerfartyget Ever Given fastnade i Suezkanalen och satt fast i tio dagar 2021, säger Hermansson.
Berör svensk export
Förutom konsumentvaror går mycket bulkprodukter och insatsvaror till industrin genom Suezkanalen.
– Och sådant som Sverige exporterar, säger Hermansson.
Det finns än så länge inga uppgifter om attacker mot svenska fartyg i Röda havet, men däremot har minst två norska fartyg angripits.
Skulle Suezkanalen inte fungera som transportväg under en längre period skulle det kräva en stor och stökig omställning av globala leverantörskedjor, enligt Hermansson.
– Det är inte gjort på några veckor. Det skulle nog ta betydligt längre tid. Det kan gå snabbt för vissa typer av transporter, kanske snabbare för bulkvaror än för containrar och roro-fartyg.