Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

I samband med protesterna i USA har många butiker plundrats. Bild: Emily Matthews/AP/TT
I samband med protesterna i USA har många butiker plundrats. Bild: Emily Matthews/AP/TT

Kravaller slår mot USA:s återstart

USA:s ekonomiska återstart efter landets brutala tvärnit i coronakrisen äventyras av de våldsamma kravaller som sedan en vecka skakar flera av landets största städer.
– Ju längre de pågår desto större blir risken för ekonomiska konsekvenser, säger SEB-ekonomen Elisabet Kopelman.

Våldsvågen riktas främst mot polisen. Men det pågår även omfattande plundring och skadegörelse som slår hårt mot allt från stora butikskedjor som Apple, Starbucks, Target och Walmart till små lokala butiker och restauranger.

Stort hinder

Våldet har brutit ut i samband med stora fredliga demonstrationer och manifestationer mot rasism och övervåld inom polisväsendet i USA, med brett folkligt stöd. Demonstrationerna drog i gång sedan den 46-årige svarte mannen George Floyd den 25 maj dödades i ett videofilmat och hårt kritiserat ingripande av en vit polisman i Minneapolis.

– Det kommer precis samtidigt som planen var att fortsätta öppna upp ekonomin och dra i gång olika verksamheter. Den här typen av oroligheter är ett stort hinder för detta, säger SEB-ekonomen Elisabet Kopelman.

USA:s ekonomi har till stor del varit nedstängd i flera månader, för att bromsa spridningen av covid-19 – som har krävt över 100 000 dödsoffer i landet. Arbetslösheten har skjutit i höjden i den ekonomiska tvärnit som har skapats av nedstängningarna. Den uppmättes till nästan 15 procent i april och de flesta bedömare tror att det blir ännu värre innan det vänder.

– Vi kanske får se ett BNP-fall i USA på 40 procent i årstakt i andra kvartalet, om man jämför med första kvartalet. Arbetslösheten kan nog komma att stiga till omkring 20 procent innan det vänder, säger Kopelman.

Redan i första kvartalet föll USA:s BNP med 5 procent i årstakt och en nedgång på 40 procent under andra kvartalet skulle bli den värsta sedan 1930-talets stora recession.

Storbanken Goldman Sachs ekonomer räknar med att arbetslösheten i maj har lyft upp till 21,5 procent. En första beräkning kommer från USA:s arbetsmarknadsdepartement på fredag.

Krisen slår mot minoriteter

Och det kommer ta tid att komma tillbaka för USA:s ekonomi, varnar den amerikanska kongressens budgetkontor CBO:s ekonomer. För tioårsperioden 2020–2030 räknar de nu med att USA:s BNP kommer ligga sammanlagt 7 900 miljarder dollar eller 3 procent av BNP under den nivå som man såg framför sig så sent som i januari. Och USA:s BNP-nivå har enligt detta scenario inte återhämtat sig helt och hållet från krisen förrän tidigast i slutet av 2029.

Protesterna mot polisens övervåld och rasism och våldsvågen som sveper över USA hämtar enligt Kopelman bland annat kraft ur det faktum att coronakrisen främst har drabbat ekonomiskt svagare minoriteter i USA, som afroamerikaner.

– De har smittats i mycket högre grad, då många har haft den typen av jobb som inte går att sköta hemifrån. Och så har de kanske sämre hälsotillstånd också i utgångsläget, säger hon.

– Dessutom är det ett faktum att det generellt är låginkomstjobb som har försvunnit i krisen, lågbetalda tjänstejobb, tillägger hon.

Förutom att återstarten av USA:s ekonomi kan försenas ser Kopelman en risk för att polariseringen i USA ökar till följd av kravallerna. Det kan försvåra uppgörelser i kongressen om nya ekonomiska stödpaket.

Dessutom ökar stora folksamlingar, som demonstrationer, risken för att smittspridningen av coronaviruset tar fart igen.

– Det kanske är ett större hot mot möjligheterna att få i gång ekonomin än upploppen i sig, säger Kopelman.

Joakim Goksör/TT

Ett stort antal storstäder i USA, däribland megastäderna New York och Los Angeles, präglas sedan en vecka av stora demonstrationer, kantade av våldsamma kravaller som har krävt flera dödsoffer.

Våldsvågen har brutit ut i samband med omfattande folkliga demonstrationer och manifestationer mot rasism och övervåld inom polisväsendet i USA efter det att den 46-årige svatre mannen George Floyd den 25 maj dödades i ett videofilmat och hårt kritiserat ingripande av en vit polisman i Minneapolis.

Polis har gått till hårt angrepp på många håll, med knallskott och tårgas och hundratals gripanden. I vissa fall har skarp ammunition använts, som i Louisville, Kentucky, där polischefen fick sparken sedan en restaurangägare dödades i skottlossning i samband med ett upplopp.

Nattliga utegångsförbud och undantagstillstånd har införts på flera håll och USA:s nationalgarde har kommenderats ut i 13 delstater samt huvudstaden Washington DC. Och president Donald Trump trycker på för att få lokala myndigheter att begära hjälp från militära styrkor.

Våldsbenägna grupper i kravallerna har på vissa platser under upploppen bland annat skjutit på poliser. Det ska även ha körts fordon in i poliser på flera håll, samtidigt som mängder av varuhus, butiker och restauranger har plundrats, vandaliserats eller bränts ned.

Källor: The New York Times, Reuters