Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kortjätten Visa köper det svenska fintech-bolaget Tink. Arkivbild.
Kortjätten Visa köper det svenska fintech-bolaget Tink. Arkivbild. Bild: Claudio Bresciani / TT

Kortjätte köper upp svenskt fintech-bolag

Fintech-bolaget Tink, en av Europas ledande företag inom open banking, har köpts upp av kortjätten Visa. Prislappen landade på cirka 18 miljarder kronor, i obelånat värde.

Affären ger Visa en fot in på den europeiska open banking-marknaden.

"Genom att sammanföra Visas nätverk och Tinks kapacitet för open banking ökar vi värdet för europeiska konsumenter och verksamheter med verktyg som gör deras ekonomiska liv enklare, mer pålitligt och säkrare", säger Visas vd Al Kelly i en skriftlig kommentar.

Tink finns i dagsläget på 18 marknader och har mer än 3 400 finansiella banker och institutioner som kunder. Via sina tjänster når företaget 250 miljoner bankkunder, enligt deras egna uppgifter.

Företagsmodellen bygger på det som kallas open banking, att transaktionsdata och annan information tillgängliggörs till tredje part, med kundernas godkännande. Både i syfte att privatkunder ska kunna samla sina bankärenden på ett ställe, och för att banker och finansiella företag ska kunna använda transaktionsdata för att förbättra sina tjänster.

"Väldigt tidiga"

Douglas Forsling, analytiker inom fintech på analyshuset Redeye, säger att det är Tinks tidiga start inom open banking som gjort att de fått konkurrensfördelar.

– De har varit väldigt tidiga på open banking och kategorisering av finansiell data. Både det och att koppla ihop open banking och finansiell data.

Betaljätten Visa har tidigare försökt förvärva liknande företag. Douglas Forsling lyfter exemplet med den amerikanska betaltjänsten Plaid som Visa gjorde ett försök att förvärva, men där processen stoppades av konkurrensregler.

– De (Visa) går till Europa som är en mer fragmenterad marknad. Och Tink är väldigt långt fram på den marknaden.

Som förklaring till varför Tink är värt 18 miljarder kronor resonerar Douglas Forsling att den data företaget sitter på kommer hjälpa Visa att utveckla sina tjänster.

– I dagens läge är data är det viktigaste man kan ha. Man betalar inte så mycket för vad Tink är i dag, med kassaflöde och så vidare, utan man betalar för den data-tull de är. Visa kan använda deras data för att bygga bättre tjänster både internt och mot kunder.

Stöttat sedan startup

En av vinnarna på affären är finansmannen Sven Hagströmer vars bolag Creades nu sålt sin del i Tink. För sin aktiepost får Creades 723 miljoner kronor, vilket kan jämföras med det senaste bokförda värdet på innehavet, 311 miljoner kronor.

Även banken SEB – som tidigt investerade i Tink – har sålt sitt innehav till Visa. De har ännu inte redovisat detaljerna i affären.

"Det har varit både fascinerande och givande att stötta Tink från att vara en startup med 10-15 medarbetare till att bli en europeisk ledare inom open banking", säger Christoffer Malmer, chef för SEB:s innovationsstudio SEBx.

SEB blev delägare i Tink år 2016, och har sedan dess använt deras modell för finansiell kategorisering för att utveckla deras mobilapp och andra digitala tjänster.

Tink fanns tidigare som en mobilapp, men den lades ned i vintras.

Visas förvärv av Tink är föremål för regulatoriska godkännanden innan den kan slutföras.

Rättad: I en tidigare version av texten illustrerades texten med en bild på Tinks numera nedlagda mobilapp.

Fakta: Open banking

De fyra storbankerna i Sverige, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank har lösningar för open banking. Också en rad finansiella företag, till exempel betaltjänstföretaget Klarna, tillämpar open banking.

Avsikten med open banking är att öka konkurrensen och att kunderna ska få tillgång till nya tjänster.

Open banking är en del av EU:s betaltjänstdirektiv PSD 2. Det möjliggör för banker att genomföra betalningar och dela den transaktionsdata till tredjepartsleverantör, med bankkundens medgivande. Syftet med detta är att kunna utveckla tjänster och distribuera tjänster via en tredje part.

Finansinspektionen har infört nya föreskrifter för alla typer av företag som tillhandahåller betaltjänster. Bland annat ska företagen ha system för att hantera risker. De måste rapportera incidenter, händelser som kan verka misstänkta, till Finansinspektionen.

Källa: Finansinspektionen, bankernas hemsidor