Testfaktas test, gjort på uppdrag av oss, visar att dagens cykelhjälmar skyddar olika bra – framförallt när du får en smäll snett från sidan och inte rakt på huvudet.
- Den här typen av smällar är både vanligare och ökar risken för hjärnskakning och allvarliga hjärnskador eftersom du får en rotation på både huvudet och hjärnan, säger Madelen Fahlstedt, forskare vid avdelning för neuronik vid KTH i Stockholm som hjälpt till att analysera testresultaten.
Trots att sneda islag är både vanligare och farligare har hjälmbranschen fram till nu fokuserat på hjälmarnas stötdämpande förmåga vid raka islag, där det finns lagkrav.
- Kunskapen om riskerna med huvudrotation har funnits på forskarnivå sedan 50-talet. Men det är först nu man börjat diskutera detta på allvar inom branschen, säger Madelen Fahlstedt.
De senaste åren har det kommit hjälmar som marknadsförs med att de minskar risken för huvudrotation vid en smäll – hjälmar med så kallade Mips-skydd. Men hur bra funkar de?
- Med vår datasimuleringsmodell får vi fram hur mycket hjärnvävnaden töjs vid smällen. Ju högre töjning, desto högre risk för hjärnskakning, säger hon.
Resultaten visar att Mips-skydden hjälper. Risken för hjärnskakning är hela fyra gånger lägre med Mips-hjälmarna från Giro och Spectra, jämfört med om du använder Abus och Specialized utan skydd.
Men testet visar också att det inte är så enkelt som att köpa vilken Mips-hjälm som helst. Scott Arx Plus Mips ger dubbelt så hög risk för hjärnskakning som Spectra och Giro vid vissa typer av olyckor. Och även hjälmar utan Mips kan ha ett bra skydd – MET 20 Miles fick bland de bästa resultaten vid en olycka motsvarande ett fall åt sidan från cykeln.
-Hjälmens design i övrigt spelar också roll, säger Madelen Fahlstedt.
Det finns inga krav eller gränsvärden när det gäller cykelhjälmars skydd mot huvudrotation. Men det diskuteras och branchen räknar med att det kommer plockas in i certifieringsstandarden inom de närmaste åren.
När det gäller hjälmarnas stötdämpning vid raka islag klarade alla testade modeller lagkraven, även om det skiljer en del mellan olika hjälmar.
Själva stötdämpningen är också viktig eftersom den minskar risken för skallfrakturer som också kan få allvarliga konsekvenser, säger Madelen Fahlstedt.
Fakta: Om testet
- SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har på Testfaktas uppdrag testat nio cykelhjälmar, avseende skydd mot skallskador och hjärnskakning. Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, har därefter analyserat mätvärdena och gjort en riskbedömning för hjärnskakning.
- Hjälmarnas förmåga att dämpa stöten vid raka islag: Detta prov är utfört enligt den lagstadgade standarden SS-EN 1078. Hjälmen placeras på en provdocka och släpps mot en horisontell yta i ca 20 km/h. Testet utfördes både vid +50°C och vid -20°C. Vid testet mäts vilka g-krafter som når huvudet. Enligt lagkravet får dessa inte överstiga 250 g.
- Hjälmarnas skydd mot rotation av huvudet vid sneda islag: Hjälmarna släpps med en hastighet av 22 km/h mot ett lutande plan (45°) för att simulera olika typer av olyckor.
- Snett islag mot sidan speglar ett fall åt sidan eller när man bli påkört av ett motorfordon.
- Snett islag mot ovandelen speglar exempelvis ett fall över styret.
- Snett islag mot bakre delen av huvudet. Vid testerna mäts dels g-krafterna som når huvudet, dels hur mycket huvudet roterar inuti hjälmen.
- KTH har använt en modell av människohjärnan som är framtagen av forskare vid högskolan där man får fram töjningen i procent i den grå hjärnvävnaden. Utifrån dessa värden går det även att bestämma den procentuella risken för hjärnskakning.
- Intressekonflikt: En av forskarna som tagit fram KTH:s datasimuleringsprogram är också en av grundarna av Mips-skyddet. För att undkomma en eventuell intressekonflikt visste forskarna inte vilka de testade hjälmarna var när de utförde datasimuleringen.
Fakta om Mips-skydd
- Mips-skydd är ett extra glidskikt längst in på hjälmen som roterar något vid en sned smäll mot huvudet. Skyddet reducerar både kraften som når huvudet och huvudets rotation.Tekniken är framtagen av forskare vid KTH.
