Äktenskapslöftet ”tills döden skiljersig åt” kan nog i dag sägas varaav mer symbolisk karaktär. Mångaäktenskap och relationer tar slutlångt innan löftet behöver infriasoch nya familjekonstellationer medbarn från tidigare relationer, så kallade särkullbarn, är vanliga. Att levai ett äktenskap med ett eller flerasärkullbarn är en juridisk snårigsituation när det kommer till arv.
Familjerättsjuristen Johanna Sixtenssonförklarar varför.
– Har man barn från en tidigarerelation ärver de barnen alltid framförden person som man är giftmed. Det skiljer sig från när manbara har gemensamma barn, dåmakarna först ärver varandra ocharvet går vidare till barnet när denefterlevande partnern har gått bort,säger hon.
I en situation där det saknas testamentekan den efterlevande partnernfå stora problem.
– Många bygger upp sin ekonomitillsammans med den man levermed. Äger man sin bostad liggerofta en väldigt stor del av det manäger i bostadens värde. I en dödsfallssituationkan det då vara så atthälften av bostadens värde ska lösasut till särkullbarnen. Har maninte pengarna kan det i sämsta fallinnebära att man behöver flytta frånbostaden, säger Johanna Sixtensson.
ENLIGT LAG HAR barn alltid rätt tillsin så kallade laglott om en föräldergår bort. Den utgör hälften av barnetsarvslott och kan innebärahalva värdet av förälderns totalaförmögenhet, beroende på utfalletav bodelningen mellan makarna.Laglotten går inte att testamenterabort. Vid ett dödsfall får man alltsåräkna med att hälften av partnernsförmögenhet kan gå till särkullbarnen.Den andra hälften kan mandäremot påverka genom ett testamente.
– Särkullbarnen har alltid rätt tillsin laglott men resterande del kanman testamentera till sin make ellermaka. Beslutet om att begära utsin laglott eller inte ligger sedan hossärkullbarnen, säger Johanna Sixtensson.
HENNES ERFARENHET ÄR dock att deallra flesta väljer att ta ut sin laglott,även om det innebär att föräldernsefterlevande partner tvingas säljabostaden.
– Jag har även exempel på familjerdär särkullbarnen växt upp ihopmed den efterlevande partnern menändå kräver sitt arv direkt. Man serdet som att det är något som tillhören själv och som man inte vill väntapå eller riskera att det har mindrevärde längre fram. Så det är nog braatt vara förberedd på att särkullbarnenvill få ut sitt arv, säger hon.
Johanna Sixtensson förtydligar attdet är själva värdet på tillgångarnasom särkullbarnen i första hand harrätt till. Om den efterlevande makenhar ekonomin att lösa ut särkullbarnenhar barnen alltså ingen rätt attkräva del i makarnas gemensammabostad.
I EN SITUATION där ekonomin intetillåter detta finns det lösningarsom går ut på att den efterlevandefår nyttjanderätt till bostaden, trotsatt särkullbarnen blir ägare, men detär inte tillämpbart i alla situationeroch ingenting som Johanna Sixtenssonförordar.
– Det kan jämföras med att duär hyresgäst till särkullbarnen. Detkan bli en väldigt knepig situation.Risken är att de kommer ha mycketåsikter om vad du får göra med bostadenoch hur du underhåller denför att den inte ska minska i värde,säger hon.
EN ANNAN FAKTOR som påverkarsituationen är särkullbarnens ålder.
– Om barnet är omyndigt, är detden andra föräldern i egenskap avvårdnadshavare och förmyndaresom ska bevaka barnets arvsrätt.Den personen har enligt lag interätt att, för barnets räkning, avståarvet mer än i vissa undantagsfall,säger Johanna Sixtensson.
Är paret dessutom inte gifta utansambor, kan situationen bli ännumer problematisk.
– Sambor har aldrig någon arvsrättenligt lag utan här går hela arvetalltid direkt till barnen, sägerJohanna Sixtensson.
Hennes rekommendation tillsambopar med barn är därför tydlig:
– Alla sambopar bör överväga attgifta sig!
FÖRUTOM ATT REGLERA arvet i etttestamente rekommenderar JohannaSixtensson att man även funderaröver att teckna en livförsäkring.Ersättningen från en livförsäkringomfattas normalt inte av arvsreglernautan tillfaller oavkortat denperson som man har satt som förmånstagare.
Fakta: Dettasäger lagenom särkullbarns arvsrätt
■■ Särkullbarn har samma arvsrättsom ett gemensamt barn, men dehar rätt att få ut arvet från sin förälderdirekt, även om styvföräldernfortfarande lever. Om styvförälderninte har råd att lösa ut särkullbarnetinnebär det stora ekonomiskabekymmer och kan tvinga den efterlevandestyvföräldern att säljahemmet.
■■ Om man har särkullbarn och villatt ens efterlevande partner skaärva måste man ha ett testamente.
■■ Laglotten, det vill säga hälften avarvet, kan man inte testamenterabort. Däremotkan särkullbarnenvälja att vänta med att ta ut sin laglotttills den efterlevandepartnernhar gått bort. Detta händer docksällan.
■■ I ett äktenskap med ett gemensamtbarn och ett särkullbarn gårhalva arvet direkt till särkullbarnet.
■■ Den andra halvan går till denefterlevandepartnern först för attsedan gå till detgemensamma barnetnär efterlevande partnern gårbort.
(Källa: Familjens Jurist &Johanna Sixtensson)
Detta avgör giltighetenav ett testamente
■■ För att ett testamente ska varagiltigt måste det upprättas skriftligenoch undertecknas av dig i närvaroav två vittnen.
■■ Vittnena måste ha fyllt 15 år ochfår inte vara släktingar till dig i raktupp- eller nedstigande led. Inte hellerdin sambo, make eller personersom är besvågrade med dig får varavittnen, exempelvis svärdotter ellersvärföräldrar.
■■ Vittnena måste känna till att dokumentetär ett testamente och fårinte ha någon psykisk ohälsa sommedför att de saknar insikt om betydelsenav vittnesbekräftelsen.
■■ Endast originaldokumentet av testamentetär en giltig handling enligtlag. Eventuella kopior, digitalt ellerpå papper, är inte giltiga.
■■ För att testamentet efter ett dödsfallska kunna verkställas måste detvinna laga kraft.
■■ Ett testamente vinner laga kraftgenom att släktarvingarna godkännerdet. Om det inte sker kantestamentet vinna laga kraft sexmånader efter att släktarvingarnadelgivits testamentet, om de inteframställt en så kallad klandertalantill tingsrätten.
