Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar ett nytt jobbskatteavdrag värt 11 miljarder kronor i höstens budget.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar ett nytt jobbskatteavdrag värt 11 miljarder kronor i höstens budget. Bild: Henrik Montgomery/TT

Jobbskatteavdrag kan ge en inflationsimpuls

Det jobbskatteavdrag som nu lanseras skjuter från och med årsskiftet ut 11 miljarder i skattesänkningar per år. Främst till låg- och medelinkomsttagare.
Detta kan ge en oönskad inflationsimpuls. Men den är antagligen försumbar, enligt Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

ANNONS
|

Jobbskatteavdraget ska inte förvärra inflationen, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). Inflationsimpulsen neutraliseras då skattesänkningen är finansierad, hävdar hon.

– Inflationsbekämpning är det allra viktigaste här och nu, säger Svantesson på en pressträff där hon presenterar jobbskatteavdraget.

Finansieringen av jobbskatteavdraget hämtar regeringen från de skatteintäkter som skapas av att höjningen av brytpunkten för när man får betala statlig inkomstskatt pausas. Brytpunkten skulle ha räknats upp automatiskt vid årsskiftet, från 51 000 kronor per månad till 57 000 per månad. Men så blir det inte, enligt ett besked i helgen från regeringen.

Drar åt inflationshållet

Ur ett inflationsperspektiv kan dock pengar till låg- och medelinkomsttagare ha en helt annan effekt än pengar som går till arbetstagare med högre inkomster, enligt Torbjörn Isaksson på Nordea.

ANNONS

– Konsumtionsbenägenheten är högre i lägre inkomstgrupper. Effekten kanske inte är så stor, men om det drar åt något håll så drar det åt det hållet, säger han om risken för att skattesänkningen eldar på inflationen.

– 11 miljarder kronor är pengar. Det är inget snack om det. Men man måste sätta det i ett perspektiv. Svensk BNP verkar bli drygt 6 000 miljarder kronor i år, säger han.

Man kan också jämföra med hushållens kredittillväxt, enligt Isaksson, som fram till början av 2022 – före inflations- och räntechocken – låg på 20–25 miljarder kronor per månad.

– Det är väldigt mycket annat som händer, som har större inverkan på inflationens utveckling, säger han.

Kan dämpa löneökningarna

Bland annat pekar han på att syftet med jobbskatteavdrag är att få fler att välja att jobba i stället för att försörja sig med bidrag. Om detta blir effekten av det avdrag som nu införs 2024 skulle det innebära ett ännu högre arbetskraftsutbud än i dag.

– Ett högre arbetskraftsutbud kan ha en dämpande effekt på löneutvecklingen, så det drar åt andra hållet.

Han tillägger att det är svårt att veta om arbetskraftsdeltagandet i Sverige – redan ovanligt högt både historiskt sett och i jämförelse med andra länder – faktiskt kommer påverkas nämnvärt av ett jobbskatteavdrag.

ANNONS

Jobbskatteavdraget på 11 miljarder skulle hamna ovanpå de ofinansierade budgetsatsningar på 40 miljarder som regeringen anser sig ha utrymme för. Detta så kallade reformutrymme låg enligt Isakssons i linje med förväntningarna, både bland de flesta ekonomer och hos prognosmakarna på Konjunkturinstitutet (KI).

– Det har legat i bedömningarna länge och ändrar inte förutsättningarna för tillväxt och inflation framöver egentligen, säger han.

Han tillägger att även Riksbanken i sin räntepolitik utgår från ungefär samma reformutrymme som det regeringen nu har.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS