I mars låg inflationstakten på 4,1 procent, det vill säga konsumentprisökningarna i årstakt. I april landade den på 3,9 procent. Vilket var en större minskning än vad analytikerna räknat med, enligt prognoser gjord av Bloomberg.
– Effekten av ökade räntekostnader för bolån avtar, vilket bidrar till att inflationstakten sjönk något i april, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.
På månadsbasis, jämfört med mars, steg konsumentpriserna i april med 0,3 procent. Där låg förväntningarna på prisökningar på 0,4 procent.
Livsmedelspriserna stod stilla
Matpriserna stod i princip stilla i april jämfört med mars, visar SCB:s konsumentprisindex (KPI). Priserna på livsmedel har inte förändrats så lite mellan två månader på flera år.
– Priserna på alkoholfria drycker gick upp med 1,1 procent medan priserna på livsmedel i princip stod stilla i april jämfört med mars säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.
Prisförändringen för livsmedel i april jämfört med mars landar på 0,0 procent. Den ytterst lilla förändringen som finns syns först med flera decimaler.
– Vi har inte sett en så liten förändring av livsmedelspriserna mellan två månader sedan våren 2017.
Framför allt har priserna på frukt fallit med över 5 procent. De högsta prisökningarna ser man på kaffe, te och kakao med 4 procent.
Fler räntesänkningar att vänta
Däremot stiger inflationsmåttet KPIF, där boränteeffekter har räknats bort, till 2,3 procent. Det kan jämföras med en väntad uppgång till 2,4 procent, från 2,2 procent i mars.
Riksbankens inflationsmål är en KPIF-inflation på 2,0 procent.
Trycket uppåt på priserna i svensk ekonomi har avtagit märkbart efter inflations- och räntechocken 2022-2023.
Riksbanken sänkte styrräntan i maj för första gången på över åtta år, ned till 3,75 procent. Riksbankschefen Erik Thedéen flaggade i samband med det för att det kan bli två räntesänkningar till ned till 3,25 procent i styrränta i år – om inflationstrenden håller i sig.
Enligt Erik Thedéen finns det en risk att hushåll och företag reagerar på inflationshöjande sätt när styrräntan sänks.
– En möjlighet är att efterfrågan stiger mer, jämfört med antagandet i vår prognos från mars, och att den inriktas mot branscher som har svårt att snabbt öka sin produktion eller där bristande konkurrens gör att företagen kan höja sina prispåslag, sade Thedéen på förra veckans penningpolitiska möte enligt ett protokoll.
KPI och KPIF
Det finns flera olika inflationsmått.
Konsumentprisindex, eller KPI är måttet som vi mäter inflation med i Sverige. Det visar prisutvecklingen för alla de produkter och tjänster som hushållen konsumerar.
Sedan har vi måttet KPIF, vilket är den inflationsvariabel som Riksbanken använder sig av för att bestämma styrräntan.
KPIF är densamma som KPI, men räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. Det vill säga utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik.
LÄS MER:Riksbanken sänker styrräntan
LÄS MER:Inflationen föll i mars
LÄS MER:Så blir din privatekonomi i vår
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
