Inflationen föll i oktober – men räntehöjningar väntas

Inflationen bromsade in tydligt under oktober. Inflationstakten på årsbasis faller till 9,3 procent, meddelar SCB. Energipriserna är förklaringen. Men Riksbanken kan fortfarande behöva höja räntan kraftigt, då priset på livsmedel fortsätter att öka tydligt.

ANNONS
|

I september var inflationen 9,7 procent – för oktober är alltså prisökningen lägre för varor och tjänster: en skillnad på -0,4 procentenheter. Det visar Statistiska centralbyråns, SCB:s, statistik som publiceras en gång i månaden.

Inflationen är fortfarande mycket högre än Riksbankens mål på 2 procent, men trenden med kraftigt stigande inflation bröts i oktober. Nu återstår att se om den fortsätter ned kommande månader.

Statistiken från USA:s arbetsmarknadsdepartement i förra veckan visade en minskning av inflationen i USA på 0,5 procentenheter, där inflationen låg på 7,7 procent. Det fick världens börser att rusa, då marknaden hoppades att det inte skulle behövas lika kraftiga räntehöjningar framöver. Inflationstakten har även skruvats ned i andra länder.

ANNONS

Oväntat låga elpriser

Den främsta anledningen till att inflationen minskat något i oktober är de oväntat låga elpriserna för oktober månad, där minskade priset med 24 procent mellan september och oktober.

– Elpriserna går ner i oktober men de är fortfarande högre än förra året, säger Sofie Öhman, prisstatistiker på SCB, i en kommentar.

Energipriserna i oktober jämfört med för ett år sedan nästan 26 procent högre.

Rensat för energi låg KPIF-inflationen på 7,9 procent i oktober, vilket är en ökning med 0,5 procentenheter. Det var också högre än vad Riksbanken hade räknat med.

Grönsaker bidrog till högre priser

Under oktober var det breda prisuppgångar på livsmedel, alkoholfria drycker och grönsaker. Även drivmedelpriserna ökade till följd av att den tillfälliga skattesänkningen upphörde. Enligt SCB förklarar stigande grönsakspriser en rätt stor del av de stigande livsmedelspriserna, jämfört med för ett år sedan.

Enligt TT kan just de ökade matpriserna, en ökning på 1,5 procent mellan september och oktober, bidra till en ökad risk för räntehöjningar i Sverige framöver – den underliggande inflationen ökar.

– Det är bara att förbereda sig på att det blir ytterligare en saftig räntehöjning från Riksbanken, säger Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, till TT.

– Det är mat återigen som drar uppåt. Och jag tycker det är märkligt att vi verkar dra ifrån våra grannländer, om man tittar på Norge och Danmark. De har långsammare prisökningar, säger han.

ANNONS

Möjligt att företag höjt priser omotiverat mycket

Michael Grahn säger till TT att Riksbanken redan har noterat att det verkar som att det finns en tendens att företag i Sverige passar på att höja priserna mer än deras kostnader faktiskt ökar.

– Jag vet inte om det är det man ser här, säger han till TT.

De ökade livsmedelspriserna drabbar hushåll med låga inkomster särskilt hårt, noterar han – snitthushållen lägger 15 procent av sin kassa på mat, medan låginkomsttagare får lägga en högre andel.

Den stigande räntan från Riksbanken, som sedan fortplantar sig till affärsbankerna, kommer också att drabba hushållen framöver.

– Det kommer bli som värst i början av nästa år, när allt det här sitter i de rörliga räntorna, säger Michael Grahn till TT apropå räntorna och möjligheten att energikostnader ökar till vintern.

Det finns också olika sätt att räkna på inflationen, fram till för några år sedan följde Riksbanken måttet konsumentprisindexet KPI och inte KPIF när de bestämde vilken styrräntan ska vara – räntan höjs om inflationen är för hög. Skillnaden mellan dessa mått är att KPIF tar bort just ränteeffekterna. Tittar man på KPI-måttet så är det högre, just tack vare att räntan stiger – den var 10,9 procent i oktober.

ANNONS

LÄS MER:Därför blir det bara en vanlig lågkonjunktur – då vänder det

LÄS MER:Urstark start på USA-börsen efter nya siffran

LÄS MER:Riksbanken: Företagens kostnader rusar

LÄS MER:Varslen ökar: "Positiva trenden stannar av"

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP Ekonomis Ida Johansson blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS