Forskare, läkare och domare - tre av de yrken svenskarna anser har högst status, enligt en ny undersökning.
Forskare, läkare och domare - tre av de yrken svenskarna anser har högst status, enligt en ny undersökning. Bild: Kollage: TT

Här är jobben med högst status i Sverige

Uppskattning, erkännande, och känslan av att man gör något meningsfullt. Allt det kan hänga i hop med din yrkesstatus och hur din yrkesroll uppfattas av andra. Här är jobben som svenskarna rankar högst – och lägst.

ANNONS
|

Läkare, vd och advokat. Det är de högst rankade yrkena i Sverige, enligt en Sifoundersökning som har gjorts på uppdrag av bemanningsföretaget Randstad. Längst ner på listan hamnar i stället kabinpersonal, strax efter influencer, fotomodell, meteorolog, reklamare/PR-konsult och krögare.

Marita Flisbäck är docent i sociologi vid Högskolan Borås och har bland annat forskat om arbetsliv och yrkesstatus. Enligt henne finns en rad faktorer som brukar vara gemensamma för yrken på samma statusnivå.

– Vad man kan se både i studier som har gjorts i Sverige och internationellt är att yrken med lägre status brukar kännetecknas av låg lön, att de kräver ingen eller kort utbildning, och att det finns få karriärmöjligheter. Ofta har de varit könsdominerade, antingen mans- eller kvinnodominerade. Å andra sidan brukar högstatusyrken ha större manlig dominans, säger Marita Flisbäck.

ANNONS
Marita Flisbäck, docent i sociologi, menar att yrkesstatus kan ha stor påverkan på vårt välmående.
Marita Flisbäck, docent i sociologi, menar att yrkesstatus kan ha stor påverkan på vårt välmående. Bild: Andrea Jonsson

LÄS MER:Barnens karriärdrömmar begränsas redan i sjuårsåldern – så styr vår uppväxtmiljö vad vi vill jobba med

Så har undersökningen gått till

1 319 personer i åldrarna 18-65 år intervjuades i Kantar Sifos webbpanel i januari 2020. Panelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval.

Yrkesstatus kan påverka måendet

Hon menar att yrkesstatus kan ha en stor påverkan på hur vi uppfattas och bemöts av vår omgivning – och i längden även på hur vi mår.

– I en äldre studie där vi tittade på sex olika lågstatusyrken fanns exempelvis sophämtare med. De berättade att barn blev exalterade när de såg sopbilen och ropade till sin pappa att de också ville bli sophämtare. Och då svarar ofta pappan att nej, det vill du inte alls, och så går de vidare. Det blir både en form av kränkning och ett osynliggörande, säger Marita Flisbäck, som fortsätter:

– Det är vanligt när man jobbar med vad man kanske kan kalla för vardagens mest basala sysslor, sophämtning eller städning eller liknande, att personer i ens omgivning inte vill se det. Och då osynliggör man yrkesutövaren, alltså man går förbi utan att hälsa eller titta på dem.

Status kan till viss del styra vad vi väljer att jobba med. Men det finns en aspekt som ofta är viktigare för våra karriärval:

– Det är klart att man nog gärna vill ta del av omgivningens erkännande, men en hel del studier pekar på att det är än viktigare att känna att man gör något meningsfullt. Sedan behöver det ofta ha en genklang i samhället ändå. Det räcker inte att jag bestämmer mig för att det här är viktigt utan min omgivning måste i någon mån ställa upp på den bilden också, säger Marita Flisbäck.

ANNONS

Utvecklar strategier för att hantera brist på erkännande

Hon uppger att det är vanligt att personer som jobbar inom lågstatusyrken utvecklar strategier för att hantera bristen på erkännande. Det kan exempelvis handla om att man trycker på att livet utanför jobbet är det viktigaste. En annan vanlig strategi, om man exempelvis jobbar med basala funktioner såsom sophämtning, är att man lyfter just betydelsen av det arbete man utför.

– Man pratar om vad som skulle hända om ingen hämtade soporna – då skulle ju råttorna ta över städerna! Det är också vanligt att ens omgivning gör så. Vi har pratat mycket om det negativa bemötande som de här yrkesgrupperna kan stöta på, men det händer såklart också att andra lyfter hur viktiga deras jobb är, säger Maria Flisbäck, som tillägger:

– Erkännande och uppskattning betyder väldigt mycket för oss. Det här symboliska kapitalet, snarare än det ekonomiska kapitalet, är oerhört viktigt för arbetet vi gör men också för att vi ska känna att vi duger. Jag vill hävda att det faktiskt handlar om att vi får känna att vi har ett människovärde.

LÄS MER:Här är branscherna där sommarjobben finns – trots coronakrisen

Yrkena med högst status
Bild: Claudio Bresciani/TT

1. Läkare

grade crossed
Att bli läkare kräver fem och ett halvt års utbildning vid universitet. Sedan måste man göra en AT-tjänstgöring på 18 månader. För att specialisera sig krävs sedan en ST-tjänstgöring som brukar omfatta minst fem år. Genomsnittslönen för en AT-läkare är 33 160 kronor, för en ST-läkare 46 358 kronor, och en färdig specialistläkare tjänar i genomsnitt 63 921 kronor i månaden, enligt Saco.
Yrkena med högst status
Bild: LEIF R JANSSON / TT

2. Vd

grade crossed
Det finns ingen särskild utbildning för att bli vd och bakgrunden skiljer sig ofta beroende på vilket företag eller bransch man arbetar inom. Man kan till exempelvis vara utbildad civilingenjör eller ekonom och jobba som vd. Även lönen skiljer sig beroende på bransch och arbetsplats, men den genomsnittliga månadslönen för vd:ar i Sverige är 78 000 kronor, enligt SCB.
Yrkena med högst status

3. Advokat

grade crossed
Den som vill bli advokat måste först läsa den fyra och ett halvt år långa juristlinjen på högskola eller universitet. Att sedan bli advokat kräver minst tre års praktisk kvalificerad juridisk erfarenhet, och för att antas som ledamot i Advokatsamfundet krävs en advokatexamen. Du måste dessutom ha ordnad ekonomi och i övrigt bedömas vara lämplig för yrket. Den genomsnittliga månadslönen för advokater är 57 200 kronor, enligt SCB:s lönestatistik.
Yrkena med högst status
Bild: Ingvar Karmhed / SvD / TT

4. Professor

grade crossed
Professorer är de högst utbildade lärarna vid högskolor och universitet. Yrket kräver bland annat omfattande erfarenhet av egen forskning på självständig nivå, samt undervisning på högskolenivå. En professor tjänar i genomsnitt 66 300 kronor i månaden, enligt SCB.
Yrkena med högst status
Bild: JESSICA GOW / TT

5. Domare

grade crossed
Att bli domare kräver många års arbete inom rättsväsendet. Förutom juristutbildningen på fyra och ett halvt år behöver du gå i genom en rad olika utbildningsanställningar på minst sex år till innan du kan söka anställning som domare. Den genomsnittliga domaren tjänar 55 300 kronor i månaden, enligt SCB.
Yrkena med högst status
Bild: Stina Stjernkvist/TT

6. Ambassadör

grade crossed
Det vanligaste sättet att bli ambassadör är att utbilda sig till diplomat och göra karriär inom utrikesförvaltningen. Omkring 20 personer om året blir antagna till diplomatprogrammet på Utrikesdepartementet. För att bli antagen måste du ha en akademisk examen på minst kandidatnivå. Ambassadörer, som är chefer för Sveriges ambassader runtom i världen, räknas till kategorin general- landstings- och kommundirektör med flera som enligt SCB tjänar i genomsnitt 88 400 kronor i månaden.
Yrkena med högst status
Bild: isabell Höjman/TT

7. Forskare

grade crossed
Den som tagit en magister- eller masterexamen från universitet kan läsa vidare på forskarnivå och få en doktorsexamen efter ytterligare fyra års studier. Många som forskar vid universitet och högskolor undervisar också vid sidan av forskningen. Lönen skiljer sig åt beroende på vilken nivå man befinner sig på. Enligt Sveriges akademiker tjänar doktorander i genomsnitt 29 100 kronor, postdoktorer 36 000 kronor, forskarassistenter 42 500 kronor, adjunkter 38 700 kronor och lektorer 46 500 kronor.
Yrkena med högst status
Bild: Ali Lorestani/TT

8. Statsråd

grade crossed
Statsråd, det vill säga ministrar i regeringen, måste inte vara politiker men är i princip alltid det. Många politiker har läst samhällsvetenskapliga utbildningar efter gymnasiet. Statsråd som också är riksdagsledamöter får inte arvode för riksdagsuppdraget, utan endast statsrådsarvodet som ligger på 139 000 kronor i månaden, enligt regeringens hemsida.
Yrkena med högst status
Bild: Johan Nilsson/TT

9. Pilot

grade crossed
För att arbeta som pilot måste du gå en utbildning för att få ett kommersiellt flygcertifikat. Kostnaden kan variera, och vissa utbildningar ger rätt till CSN-lån. Exempelvis kostar utbildningen hos Svensk Pilotutbildning 869 000 kronor. Du kan få lån och bidrag från CSN på upp till 550 000 kronor. Utbildningen är 27 månader lång, det vill säga drygt tre år. Genomsnittslönen för en pilot är 65 000 kronor enligt SCB.
Yrkena med högst status
Bild: Nicklas Elmrin

10. Ingenjör

grade crossed
Att bli högskoleingenjör kräver tre års studier vid högskola eller universitet. Läser du ytterligare två år kan du istället få en civilingenjörsexamen. Den genomsnittliga lönen inom privat sektor är 56 300 kronor för civilingenjörer och 46 800 kronor för högskoleingenjörer, enligt Sveriges Ingenjörer. Inom den offentliga sektorn tjänar man i regel något mindre.

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS