Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/3

Han jobbar för att lösa framtidens energifrågor

Chalmers har fått 4,6 miljoner kronor av EU för att utveckla energilagring till havs. Lagring av energi är en av de viktigaste framtidsfrågorna och vi måste undersöka alla möjligheter att lösa den, säger Håkan Nilsson på Chalmers.

Vind- och solkraften växer. Framförallt har vindkraften gått från att vara en marginell energikälla till att stå för över tio procent av all elektricitet som genereras i Sverige. År 2022 beräknas 25 procent av elen komma från vindkraft.

Men vinden går inte att spara och ger ingen el om det inte blåser. För att kunna leverera tillräckligt med el i varje ögonblick behöver vind- och solkraften kompletteras med andra lösningar.

Projektet samordnas av TU Delft i Nederländerna

Nu har ett projekt som handlar om att lagra vatten i magasin i kustområden fått 52, 8 miljoner kronor från EU. Projektet samordnas av TU Delft i Nederländerna och sammanlagt deltar elva industrier och universitet i Europa.

– Det känns som ett väldigt spännande samarbete. Vi jobbar med olika delar av projektet, där vår del på Chalmers handlar om att utforma pumpturbiner, säger Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers.

Fakta: Energilagring

Den ökade elektrifieringen inom transportsektorn är en av anledningarna till att behovet av energilagring ökar. I Sverige innebär vattenkraften, som kan sparas i dammar, att vi har goda förutsättningar för energilagring.

Det finns flera typer av annan energilagring, till exempel vanliga batterier. En solcellsanläggning på en villa, eller en elbil som inte behöver sin energi just då skulle också kunna leverera överskottet till elnätet. Nu undersöks många tekniker för energilagring som exempelvis batterier och elektrolys för vätgasproduktion. Pumpkraft används sedan länge över hela världen, men då i områden med stora höjdskillnader.

I Sverige kommer nästan hälften av elen från vattenkraft. Vatten från åar och älvar omvandlas till elenergi av vattenkraftverken. En av de positiva aspekterna med vattenkraften är att den är reglerbar, något som blivit viktigare i och med utbyggnaden av vindkraften. Vatten kan lagras i sjöar och magasin för att sedan användas när den behövs som mest. Och även om det pågår mycket forskning kring energilagring finns det inga batterier som klarar att lagra energi i samma utsträckning som vattenkraften kan.

Designa och optimera pumpturbiner

Projektet på Chalmers handlar om vattenlagring längs kusten där fallhöjden inte är särskilt stor och där saltvatten används i stället för sötvatten.

– Principen är att pumpa in havsvatten i magasin när det finns ett överskott på el och att släppa ut det genom turbiner när det behövs mer el. Pumpkraft används redan för att reglera elproduktionen på många ställen i världen, men det här projektet möjliggör att använda det även i regioner där det tidigare inte funnits förutsättningar, säger Håkan Nilsson.

Han och hans medarbetare ansvarar för att designa och optimera pumpturbiner för dessa speciella förutsättningar, och för att undersöka hur de påverkas av olika sätt att köra dem.

– Vi har mycket erfarenheter av denna typ av beräkningar, som i vissa fall kan ta flera veckor att utföra på superdatorer. Det som är speciellt i det här projektet är att vi arbetar i ett nytt komplext system, säger Håkan Nilsson.

Ska bygga tekniken i låglänta kustområden eller på så kallade ”energy islands” utanför kusten.

Andra delar av projektet handlar om hur materialen ska stå emot havsvatten och hur miljön och ekologin påverkas.

– Tanken är att bygga tekniken i låglänta kustområden eller på så kallade ”energy islands” utanför kusten. Vi är medvetna om att våra kustområden är värdefulla på många olika sätt, så en viktig del av projektet är att minimera negativ inverkan för både människor och miljön, säger Håkan Nilsson.

Håkan Nilsson, professor i strömningslära på institutionen för mekanik och maritima vetenskaper på Chalmers. Bild: Nicklas Elmrin

Corona ställer till det

Tanken var att ett uppstartsmöte i Nederländska Delft i början av april skulle vara startskottet för projektet, men det blir istället virtuellt på grund av Corona-viruset.

– Plötsligt har vi tvingats anpassa våra arbetssätt till denna exceptionella situation. Det har tvingat oss att stanna upp, tänka till, och snabbt hitta nya och effektiva sätt att fortsätta vår verksamhet. Förhoppningsvis kan det leda till ännu effektivare samarbeten även när detta har passerat, säger Håkan Nilsson.

Han tycker det är roligt att få vara med och ta fram en ny teknologi.

– Jag känner att jag gör nytta, även om man inte vet vad som kommer att användas i framtiden. Det finns andra lösningar på energilagring, men vattenkraften står för den största delen av energilagringen i dag och är en beprövad och relativt billig teknologi. Många länder har inte tillgång till energilagring på det viset vi har i Sverige och vi måste undersöka alla möjligheter att lösa den globala energifrågan.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.