Halvledarbrist kan drabba många företag

Fordonsbranschen har problem att få tag på halvledare – små komponenter som visat sig bli en rejäl flaskhals för biltillverkarna under pandemin. Volvo meddelar att företaget stoppar produktionen under några veckor, och även andra fordonstillverkare har stora problem.

Men de små kiselbitarna sitter inte bara i bilar. Nästan allt som är elektroniskt, som datorer, maskiner och annat, behöver halvledare. Och nu finns risk för att halvledarkrisen drabbar fler branscher, varnar Joakim Bornold.

– Det börjar sprida sig även utanför fordonsindustrin, säger han, och berättar att han pratat med flera stora företag inom tekniksektorn som bekräftat risken för honom.

Framför allt är det tillverkare av tekniska prylar och maskiner som kan drabbas, förklarar han.

– Det är väldigt olyckligt, just när konjunkturen väntas lyfta till hösten, säger Joakim Bornold.

Den koreanske elektronikjätten Samsung larmade på bolagsstämman i förra veckan om att halvledarbristen kan bromsa hela tekniksektorn. Bolaget är inte bara nummer ett i världen på mobiltelefoner, utan även världens största tillverkare av olika typer av datorchip och kretskort.

Här i Sverige vill inte bolagen vara lika alarmistiska. Men visst finns orostecknen även här.

Atlas Copcos presschef Sara Liljedal förklarar att företaget generellt sett upplever ett tryck i leverantörskedjan, och att det kan ta längre tid att få fram olika komponenter. Men ännu är det inte fråga om några leveransförseningar för Atlas Copco, konstaterar hon.

Sandvik skriver till TT att företaget har en exponering gentemot fordonsindustrin, men hur osäkerheten om halvledarbristen kan påverka Sandvik vill företaget inte säga något om i nuläget.

Fler flaskhalsar

Ännu har inte branschorganisationen Teknikföretagen fått så tydliga signaler från sina medlemmar om halvledarbrist på andra områden, men visst kan flaskhalsproblemen komma att drabba fler, tror Bengt Lindqvist, ekonom på Teknikföretagen.

– Mest är det fordonsindustrin som har flaggat, men jag kan tänka mig att även tillverkare av avancerade maskiner och verktyg kan påverkas, säger Bengt Lindqvist.

Halvledare är inget vi tänker på till vardags, men de finns lite varstans i saker som har med elektronik att göra. Som bilar, datorer, hörlurar, tv-spel och maskiner.

När pandemin slog till så minskade fordonsindustrins beställningar hos halvledarfabrikerna, som mestadels ligger i Asien. Men då var datortillverkarna där och köpte upp halvledare i stället, för försäljningen av datorer ökade rejält under pandemin, förklarar Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen.

– För ett år sedan stod allt still, sedan kom först Kina tillbaka, och därefter resten. Det blev en överraskning för alla. Det blir trängsel vid affären, helt enkelt, säger Mats Kinnwall.

Det finns också logistikproblem, förklarar Bengt Lindqvist, det är till exempel ont om containrar.

Kanske kan man undra varför inte stora företag som fordonstillverkarna säkrar sin tillgång på så viktiga prylar, och tillverkar själva.

– De har gjort det förut, men det blir dyrare och sämre. De har blivit utkonkurrerade, säger Mats Kinnwall.

Coroanparadoxen

Att någon skulle kunna plocka upp produktionen för att bota bristen nu är inte mycket att hoppas på, konstaterar han. Startsträckan är väldigt lång, och halvledarna kräver stor skicklighet.

Det är för övrigt inte bara halvledare som det är tryck på nu, förklarar han. Sedan efterfrågan efter den första coronavågen kom tillbaka har det bildats flaskhalsar både här och där. Råvarupriserna ökar, och efterfrågan är större än utbudet på alla möjliga insatsvaror.

– Det är tajt i hela linjen, även på sådant som plast och kartong. Det är coronaparadoxen, säger Mats Kinnwall.

Johanna Cederblad/TT