Vinnarna hittills i premiepensionssystemet är de mycket aktiva spararna: män, storstadsbor och relativt högavlönade.
De som bara gjort ett val hör till förlorarna medan de som inte valde alls har haft en bättre utveckling.
Magnus Dahlquist, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, har forskat på hur det gått för spararna som funnits med sedan starten 2000 fram till och med sommaren 2008.
-70 procent har i princip inte gjort någonting alls eller initialt vid starten valt en fond som de sedan legat kvar i även om fonden gått dåligt, konstaterar han.
Till exempel valde många år 2000 fonden Robur Contura som då under fem år haft en avkastning på 500 procent. Men i samband med att IT-bubblan sprack rasade fonden med 70 procent.
Trots det har premiepensionsspararna legat kvar i fonden medan privata sparare lämnat den. Dessutom fylls även de sämre fonderna årligen på med nytt kapital från de sparare som inte aktivt byter.
Ett förslag från Dahlquist är därför att göra omval varje år och låta pengarna från dem som inte väljer gå till ickevalsfonden.
-Det är olyckligt att en stor del av kapitalet fastnar i dåliga fonder.
Den lilla grupp premiepensionssparare som varit mycket aktiva och gjort många byten har klarat sig bäst. De har dels gjort bra första val, dels haft strategin att handlat på vad som hänt de senaste månaderna.
-Och det har fungerat, säger Dahlquist.
Och vilka är då de aktiva spararna? Jo främst män, storstadsbor med relativt höga inkomster.
