Allvarliga brott mot mänskliga rättigheter begås i en rad länder – som Burma, Kina, Nicaragua, Ryssland och Venezuela, enligt USA-födde finansmannen och människorättsaktivisten Bill Browder.
Men som det fungerar i dag kan förövarna semestra på Rivieran, shoppa i London eller sätta in pengar på europeiska bankkonton, menar Browder.
Akut behov
För att få ett slut på detta ser han ett akut behov av så kallade Magnitskijsanktioner, något som i dag bara finns i sex länder. Först ut var USA. Sedan dess har Kanada, de tre baltiska länderna och Storbritannien följt efter.
Lite förenklat handlar det om sanktioner i form av inreseförbud och frysta tillgångar riktade mot individer, företag eller organisationer misstänkta för brott mot mänskliga rättigheter och korruption, oavsett var brotten har begåtts.
I EU pågår, med svenska regeringens stöd, sedan i januari ett försök att få ett europeiskt sanktionssystem på plats, byggt på samma rättsliga principer som USA:s Magnitskijlag.
Blockeras av Ungern
Men efter ett besök i Bryssel i förra veckan drar Browder slutsatsen att Magnitskijsanktioner på EU-nivå är långt borta. Sanktionssystemet som har förslagits kräver ett enhälligt beslut i EU, vilket blockeras av Ungerns regering.
På tisdagen medverkade finansmannen i ett seminarium i riksdagen om möjligheten att få till svenska Magnitskijsanktioner utan EU.
– Så länge Ungern inte backar från sin position kan personer som begår brott mot mänskliga rättigheter fortsätta att röra sig fritt i hela EU, med straffrihet, säger Browder till TT.
I det låsta läget på EU-nivå måste länder som Sverige gå vidare på egen hand, enligt Browder, som är mycket kritisk till att detta inte sker.
– Sverige utmålar sig själv som ett föregångsland när det gäller mänskliga rättigheter. Men Sverige lever inte upp till sitt rykte, säger han.
"Kopiera Kanada"
Browder köper inte argument som framförs av EU-diplomater om att det är svårt att få till ett rättssäkert sanktionssystem, där inte oskyldiga hamnar på listan.
– Det är ju bara att kopiera Kanadas Magnitskijlag, som har allt skydd som behövs i stället för att ödsla åratal på att grubbla över hur detta görs på rätt sätt.
Alla sex länder med Magnitskijlagar har enligt Browder redan rättssäkra modeller för att få sanktionsbeslut omprövade i domstol.
I samband med seminariet har Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren lagt fram ett förslag till Nordiska rådets möte i Stockholm, som hon hoppas ska få Nordiska ministerrådet att agera i frågan.
Vill se nordisk koalition
Centerpartisten vill vid sidan av den svenska regeringens arbete med frågan på EU-nivå se att de nordiska regeringarna bildar en koalition med likasinnade länder, som tar täten i frågan och inleder nationella lagstiftningsprocesser för att kunna införa Magnitskijsanktioner.
– Vi vill bygga upp ett tryck underifrån på EU och knyta an till andra EU-länder som redan har gått före, som de baltiska länderna.
– Har vi Norden och de baltiska staterna med oss bygger vi en kritisk massa i EU-kretsen för att också pusha EU framåt, säger Kerstin Lundgren.
Joakim Goksör/TT
Flera partier har i Sveriges riksdag lagt motioner om att genomföra lagändringar som öppnar för nationella så kallade Magnitskijsanktioner i Sverige, oberoende av vad som sker på EU-nivå. De tas upp i riksdagen i vår.
Regeringen har än så länge inte sagt nej till en svensk Magnitskijlag. Men än så länge är linjen att man först ska försöka få ett nytt sanktionssystem på EU-nivå på plats, som gör det möjligt att införa inreseförbud och frysa tillgångar för personer som gjort sig skylidga till brott mot mänskliga rättigheter eller korruption i andra länder.
Sex länder har i dagsläget infört Magnitskijsanktioner: USA, Kanada; de tre baltiska länderna samt Storbritannien. Den amerikanska Magnitskijlagen var från början riktad mot Ryssland. Numera gäller reglerna oavsett var brotten har begåtts.
Den togs fram sedan den ryska advokaten och skatterevisorn Sergej Magnitskij, avled vid 37 års ålder i ett ryskt häkte, anklagad för förskingring. Magnitskij hade gripits medan han själv utredde misstänkt korruption och stora skattebedrägerier i Ryssland,
Enligt ryska myndigheter avled Magnitskij av en hjärtattack, men kritiker säger att han dog i sviterna av misshandel och utebliven vård. Finansmannen och människorättsaktivisten Bill Browder, som hade anlitat Magnitskij för att utreda den ryska skattehärvan, är övertygad om att hans advokat mördades.
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har fördömt de ryska myndigheternas behandling av Magnitskij så sent som i år och har beslutat att Ryssland ska betala skadestånd till Magnitskijs fru och mor. Domstolen har även fördömt den ryska förskingringsrättegången mot Magnitskij som genomfördes efter hans död och som slutade med en omstridd dom 2013.