En robot jobbar metodiskt med att skruva i bult efter bult i något som ska likna långsidan på en lastbil. Det låter kanske inte så komplicerat, men för en robot är det inte helt enkelt.
– En operatör är flexibel med sina fem sinnen och kan till exempel utföra så kallad blind montering genom att känna efter med handen var muttrarna ska sitta. Det kan inte en robot göra på ett enkelt sätt. En robot kan inte heller ta en näve skruv ur en ask och sätta igång, säger Åsa Fast-Berglund som är föreståndare för Stena Industry Innovation Laboratory och biträdande professor inom smart automation på Chalmers.
En av de största utmaningarna vad gäller industriell automatisering handlar, enligt Åsa Fast-Berglund, om slutmonteringen. För även om robotar har funnits i svenska fabriker sedan 60-talet är det fortfarande främst människor som jobbar i slutmonteringen.
– Slutmontering av till exempel lastbilar är komplext, ingen ser riktigt likadan ut som den andra och även operationer som verkar enkla kräver tanke, säger hon.
Ericsson och Volvo testar i drönarfabrik
Dessutom är dagens fabriker designade utifrån att det är människor som utför uppgifterna.
– Verktyg och material kanske ligger i lådor lite osorterat. Det är inte bara att köpa en robot och tro att allt kommer fungera, robotar behöver struktur och att allt är på samma plats varje gång. Det krävs en omställning inom både organisation och teknik för att öka antalet robotar, säger hon.
På Stena Industry Innovation Laboratory, som har funnits i snart två år, finns fyra olika så kallade demonstrationer. En del är en drönarfabrik, som visar hur en fabrik kan se ut i framtiden. I labbet demonstreras också hur man kan koppla ihop olika It-system, hur 5-G-teknik kan användas för att optimera maskiner och göra snabbare beräkningar, kollaborativa robotapplikationer som innebär hur människa och maskin samverkar och simulering och träning med AR (förstärkt verklighet) och VR-teknik.
Både stora och små företag kan komma hit för att pröva sina produktionsidéer.
– Ericsson, Cejn, Ptc och Volvobolagen är exempel på bolag som använt sig av labbet, säger Åsa Fast-Berglund.
Tanken är att möten mellan industri och forskning ska generera nytänkande och innovationer. På så vis kan labbet skapa förutsättningar för företagen att öka sin konkurrenskraft.
– Vi ser redan nu hur företag flyttar hem sin produktion. En av tankarna bakom det som brukar kallas industri 4.0 är att man vill ha en stark industri i Europa och eftersom Sverige är ett relativt stort industriland är det viktigt även för oss.
LÄS MER:Så kan framtidens butiker se ut
Spelutvecklare flyttar till fabrikerna?
Åsa Fast-Berglund tror inte att automatisering och digitalisering kommer att leda till att människor förlorar sina jobb.
– Jobbet förändras när vi tar mer hjälp av teknologin och kommer snarare handla om att stötta robotar än att utföra själva uppgifterna, säger Åsa Fast-Berglund.
Enligt henne har framtidens digitaliserade arbetsplats mycket gemensamt med den digitala spelvärlden.
– Spelutvecklare och dataanalytiker kommer antagligen arbeta i fabriker i framtiden, säger hon.
I labbet pågår ett antal forskningsprojekt och flera studenter gör sina ex-jobb här. Dessutom har labbet öppnats för allmänheten under Vetenskapsfestivalen, men som i år är inställd på grund av coronakrisen.
Ni har funnits i två år. Har det blivit som du tänkte dig?
– Ja. Fast allting tar längre tid än man tror. En av målsättningarna var att det här skulle vara en öppen plats, och så har det blivit. Vi har jobbat mycket med till exempel fordonsindustrin som kommer hit och gör tester. Det vore roligt om det också kom andra typer av industrier, kanske mindre företag, säger Åsa Fast-Berglund.
Fakta: Stena Industry Innovation Laboratory
Har varit i gång i två år.
Ligger på Campus Lindholmen.
Har fått stöd från Stenastiftelsen med 21 miljoner kronor.
