Sedan 1980-talet har antalet arbetstillfällen inom industrin minskat, men inom många yrkesgrupper finns det trots allt i dag stor efterfrågan på arbetskraft – och det ser ut att hålla i sig under de kommande åren.
– Utbildning blir allt viktigare inom dessa yrken, väljer man exempelvis en industriteknisk linje på gymnasiet så ser vi att man har goda chanser att få jobb sedan. Detta är även yrken där det i och med automatiseringen händer mycket, säger Kerstin Eriksson, kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen.
Trots att vi går mot sämre tider ekonomiskt, är flera yrken inom industrin säkra kort, menar hon.
– Trots att vi går in i en konjunktur som väntas bli svagare, och efterfrågan minskat något, så är det från höga nivåer. För ett år sedan upplevde 39 procent av arbetsgivarna att det var brist på arbetskraft, och under hösten hade den siffran sjunkit till 37 procent. Så det är fortfarande en stor andel arbetsgivare som upplever att de har svårt att rekrytera arbetskraft.
Tvingas tacka nej till affärer – på grund av personalbrist
Även branschens egna undersökningar visar på brist på arbetskraft, både inom produktion och på ingenjörssidan. Trots pandemi och sviktande konjunktur går det bra för industrin, och kompetensbrist uppges ofta vara det största hindret för att bolag ska kunna investera och växa.
– Man får tacka nej till affärer. Och det har varit svårt att rekrytera under en lång tid, men det vi ser nu är en mer generell kompetensbrist. Dels på grund av pensionsavgångar, dels för att det händer mycket inom industrin – titta bara på Göteborg där det ska byggas batterifabrik. Det är även så att alla jagar liknande kompetenser, det är stor brist på allt kopplat till digitalisering, systemvetenskap, IT och data, säger Frida Andersson, enhetschef Kompetensförsörjning på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen.
Här är några av de yrken som industrin ropar efter just nu:
Maskinoperatör, lön cirka 33 000 kronor
En dag på jobbet för en maskinoperatör ser idag ganska annorlunda ut från för ett par decennier sedan, och kompetens inom it och mjukvara blir allt viktigare.
– Förr kanske produktionen stannade för att något fastnat eller något behövde smörjas, idag handlar det om att man har fel kod och maskinoperatören behöver kunna felsöka, säger Frida Andersson.
Processoperatör, lön cirka 40 000 kronor
Ingenjör och tekniker, lön cirka 50 000 kronor
En civilingenjör inom bygg och anläggning tjänar i dag i snitt 48 000 kronor i månaden, och den samma inom elektroteknik ligger på 50 000 kronor i månaden. Inom maskinteknik ligger man något lägre, 46 00 kronor.
– Vi ser att det behövs mer kompetens inom det elnära, som industrielektriker. Alla som kan energi, elkraft och liknande efterfrågas. Det har blivit en mycket stor del av teknikindustrin, säger Frida Andersson från Teknikföretagen.
Lackerare och målare, lön cirka 29 000 kronor
Svetsare och gasskärare, lön cirka 32 000 - 36 000 kronor
Slaktare och styckare, lön cirka 30 000 kronor
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson förklarar och analyserar privatekonomi och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.