Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/4

Göteborgsbolaget vill bygga ny kärnkraft i Sverige

Ett okänt bolag på Burgårdsgatan har visat att det finns privat kapital som är villiga att investera i ny svensk kärnkraft. Samtidigt gräver riksdagspartierna ned hälarna i de energipolitiska skyttegravarna inför valet i september. Men är kärnkraften ens lönsam?
– Man kan inte bygga ny kärnkraft för att det är lönsamt när det är torrår eller krig i Ukraina, säger Energimyndighetens tidigare generaldirektör Tomas Kåberger.

När TV4 sände valårets första partiledardebatt i februari var det inte oväntat att kärnkraftsfrågan skulle bli det första ämnet. När det var Moderaternas Ulf Kristerssons tur att orda valde han, i gråmelerad kostym och marinblå slips, att vända sig till statsminister Magdalena Andersson för att rita upp riksdagens energipolitiska skyttegravar.

– Den här frågan har paralyserat svensk energipolitik sedan 1980. Nu har vi fyra partier på min sida, som vill bygga ny kärnkraft. Fyra partier på din sida som vill lägga ned kärnkraften, och absolut inte bygga ny.

I Finland brukar man säga att landets eviga Nato-debatt borde sättas upp på Unescos världsarvslista. I Sverige torde motsvarigheten vara kärnkraften, en debatt som svängt fram och tillbaka sedan det tidiga 1970-talet.

Ulf Kristersson (M) vill tillsammans med partierna SD, KD och L bygga ny kärnkraft i Sverige. Bild: Fredrik Sandberg /TT
Ulf Kristersson (M) vill tillsammans med partierna SD, KD och L bygga ny kärnkraft i Sverige. Bild: Fredrik Sandberg /TT

I 2022 års debattupplaga är det elpriserna som dominerar. Hur påverkar kärnkraften människors elräkningar? Finns det någon ekonomi i att bygga ut flera reaktorer? Och vilka skulle i så fall vilja investera i det?

En som kan energifrågan bättre än många andra är Chalmersprofessorn Tomas Kåberger. Han sitter som styrelseledamot i statliga energibolaget Vattenfall, som äger kärnkraftverken Forsmark och Ringhals, och har tidigare varit generaldirektör för Energimyndigheten och ledamot i Klimatpolitiska rådet. Den svenska kärnkraftsdebatten beskriver han som ”lite udda situation”.

– Politiker som i många andra frågor förordar en marknadsekonomisk utveckling blir på just det här området förespråkare för en speciell teknologi.

Energiöverenskommelsen 2016

En överenskommelse som slöts sommaren 2016 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. Överenskommelsen skulle skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen.

Några punkter ur överenskommelsen:

• Mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

• Sverige ska inte ha några nettoutsläpp efter 2045.

• Avvecklingslagen om kärnkraft kommer inte att återinföras.

• Tillstånd kan ges för att successivt ersätta nuvarande reaktorer i takt med att de når sin ekonomiska livslängd.

• Överföringskapaciteten inom Sverige ska öka.

Överenskommelsen sprack i slutet av 2019 när Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade. Liberalerna lämnade förhandlingarna redan 2016.

En stor del av den politiska debatten har kretsat kring nedstängningen av de två kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2, i december 2019 respektive december 2020. För att driva reaktorerna vidare behövde ägarna Vattenfall uppdatera säkerhetsarbetet, och företaget bedömde att arbetet vore olönsamt.

Sedan dess har hela Europa drabbats av stigande energipriser, inte minst under den senaste hösten och vintern. Enligt en rapport från februari i år som forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk gjort i samarbete med den danska analysfirman Ea Energianalyse hade elpriserna i södra Sverige kunnat vara 30-45 procent lägre i höstas om de bägge reaktorerna fortfarande var i drift.

Tomas Kåberger, Chalmersprofessor och styrelseledamot i Vattenfall. Tidigare generaldirektör för Energimyndigheten och ledamot i Klimatpolitiska rådet. Bild: Maja Suslin / TT
Tomas Kåberger, Chalmersprofessor och styrelseledamot i Vattenfall. Tidigare generaldirektör för Energimyndigheten och ledamot i Klimatpolitiska rådet. Bild: Maja Suslin / TT

Enligt Tomas Kåberger beror södra Sveriges höga elpriser på en rad olika orsaker, inte endast på de stängda reaktorerna i Ringhals. Det finska kärnkraftverket Olkiluoto 3 var planerat att tas i drift 2009, men kunde först i julas börja köras i testkapacitet. Till följd av det har Finland haft ett stort behov av svensk energiexport, som dessutom exporterar stora mängder el till Norge och Litauen. Till råga på allt har låga vattennivåer i Sverige och av Vladimir Putin pressade gasnivåer minskat utbudet ytterligare.

Kåberger: Mer kärnkraft är inte svaret

För att bekämpa de höjda elpriserna behöver dock svaret inte vara mer kärnkraft, enligt Kåberger. Han anser att det finns betydligt billigare och mer lönsamma energislag, som till exempel vind- och solkraft som har lägre driftkostnader.

– Att driva fler reaktorer hade pressat elpriset i södra Sverige i dag, men för två år sedan var elpriset för lågt för att reaktorerna ens skulle vara lönsamma att driva. Man kan inte bygga ny kärnkraft för att det är lönsamt när det är torrår eller krig i Ukraina, säger han och fortsätter.

– Men den viktigaste frågan man borde ställa sig är vilka förutsättningar det finns för att bygga ut kärnkraften? Kärnkraftverk har ofta framställts som billiga investeringar men blir i verkligheten ofta betydligt dyrare än vad som var tänkt, vilket bidrar till att många potentiella investerare är skeptiska till kärnkraft.

Enligt World Nuclear Industry Status Report från 2021 var endast två av de 20 reaktorer som togs i drift mellan 2008-2020 byggda enligt tidsplan.

Torbjörn Larsson, presstalesperson för Uniper Sverige. Bild: www.apeloga.se
Torbjörn Larsson, presstalesperson för Uniper Sverige. Bild: www.apeloga.se

Och, som regeringen brukar framhärda, det är ju faktiskt inte förbjudet att bygga ny kärnkraft i Sverige. Kärntekniklagen reglerar dock utbyggnaden till att det enbart får finnas tio aktiva reaktorer i Sverige samtidigt, och nya reaktorer får endast byggas vid befintliga kärnkraftverk. Det leder till att det i praktiken bara är energiföretagen Vattenfall, Uniper och Fortum som har möjlighet till att investera i ny kärnkraft, och där har intresset att bygga nya – i alla fall traditionella – reaktorer varit svalt.

– Vi är inte så säkra på att nya traditionella reaktorer är det som är viktigast för det svenska elsystemet i framtiden. Vi tror mycket på utvecklingen av små modulära reaktorer, SMR:er. Men för att det ska fungera behöver lagstiftningen förändras, säger Unipers presstalesperson Torbjörn Larsson.

M, KD, L och SD vill ha mer kärnkraft

I början av februari skrev M, KD, L och SD under en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet där partierna presenterade förslag för en ny energipolitik. Förutom att riva upp lagarna om ett maxtak på tio reaktorer i kommersiell drift samt förbudet att bygga nya reaktorer på andra platser än befintliga kärnkraftverk, vill partierna att Sveriges mål ska vara att ha en helt fossilfri elförsörjning.

”Dagens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 bör ersättas med ett mål om fossilfri energi, där kärnkraften är en självklar del”, skriver partiledarna.

Khashayar Farmanbar (S), energi- och digitaliseringsminister. Bild: Nils Petter Nilsson
Khashayar Farmanbar (S), energi- och digitaliseringsminister. Bild: Nils Petter Nilsson

Artikeln fick Sveriges energiminister att reagera. I en intervju med GP kallade Khashayar Farmanbar (S) högerpartiernas utspel för ett ”desperat sista halmstrå”, och att det inte finns några privata aktörer som ”velat öppna plånboken och investera” i ny kärnkraft.

– Till skillnad från vindkraft, där det står människor i kö och vill investera.

Exakt en månad senare visade det sig att Farmanbars uttalande åldrats snabbt och dåligt. Då meddelade Kärnfull Energi, ett elhandelsbolag på Burgårdsgatan i Göteborg att det visst fanns privata aktörer som är villiga att investera i ny, svensk kärnkraft.

John Ahlberg (t.v) och Christian Sjölander på Kärnfull, ett privat elhandelsbolag som vill bygga egna kärnkraftsreaktorer. De blev 2018 inspirerade av säkerhetsbolaget Recorded Futures datadrivna affärsmodell, och såg efter en IPCC-rapport behovet av ny kärnkraft. Bild: Nora Lorek
John Ahlberg (t.v) och Christian Sjölander på Kärnfull, ett privat elhandelsbolag som vill bygga egna kärnkraftsreaktorer. De blev 2018 inspirerade av säkerhetsbolaget Recorded Futures datadrivna affärsmodell, och såg efter en IPCC-rapport behovet av ny kärnkraft. Bild: Nora Lorek

Kärnfull Energi grundades 2018 av John Ahlberg och Christian Sjölander som båda kommer från finansvärlden. Det annars tekniska kärnkrafts-lingot blandas upp med klassiska startup-termer som ”disrupta”, ”pay off” och ”narrative”.

– Om Sveriges behov kommer att öka från 140 terawattimmar per år till mer än 300 i framtiden behöver vi mer av allt. Vi tror att vi svenskar kommer att prata om el på ett annat sätt framöver, det kan liksom bli en ”spike” i skilsmässor som är timpris-relaterade. ”Du får inte diska nu!” och så vidare. Då såg vi en möjlighet, säger John Ahlberg.

Kärnfull: Privata investerare vill visst gå in med kapital

Satsningen backas upp av investmentbolaget Corespring, och företagets affärsplan är att bereda projekten fram tills den faktiska byggstarten. Miljöprövningar, tillståndsprocesser och dialog med boende i närheten av projekten kommer att skötas av företaget. Sedan skjuter investerarna in pengar och tar över driften av den nya reaktorn.

– Tidigare har den vanliga strukturen varit att ägaren och drivaren varit samma aktör, ofta med statligt intresse i ryggen för att fronta det stora kapitalet. Vi tror inte att den typen av struktur hade fungerat i framtiden, säger Christian Sjölander.

Företaget har tecknat ett avtal med kärnkraftsbolaget GE Hitachi om vattenkylda SMR-reaktorer som förutom el även kan producera till exempel vätgas när elpriset i övrigt är för lågt för att göra kärnkraften lönsam. Om reaktorn ska kopplas upp till det statliga elnätet eller vara direkt uppkopplad till en specifik verksamhet eller fabrik är helt upp till kunden.

Tidigare har Kärnfull agerat som ett traditionellt elhandelsbolag – med 100 procent fokus på kärnkraft. Nu tar de steget till att utveckla nya små modulära reaktorer för kommersiellt bruk. Bild: Nora Lorek
Tidigare har Kärnfull agerat som ett traditionellt elhandelsbolag – med 100 procent fokus på kärnkraft. Nu tar de steget till att utveckla nya små modulära reaktorer för kommersiellt bruk. Bild: Nora Lorek

Vilka investerare som är redo att sätta in kapital i nya reaktorer vill Kärnfull inte gå ut med, men Ahlberg och Sjölander menar att det finns intresse från såväl kommuner som institutionella placerare som vill riskdiversifiera sina portföljer. Hur lång tid det tar innan de små reaktorerna blir lönsamma kommer att bero på en rad olika saker – men lönsamma kommer de att bli, enligt grundarna.

– Vi hade inte haft intresserade investerare om det inte hade sett en avkastning, säger Sjölander.

Små modulära reaktorer (SMR)

Mindre reaktorer som i princip kan produceras på löpande band.

Flera energiföretag håller på att forska i användandet av SMR, bland annat Uniper och Vattenfall.

Fördelarna är att reaktorerna är billigare att bygga och driva än traditionella kärnkraftsreaktorer, och de kan placeras i närheten av energiintensiva verksamheter. Nackdelen är att de producerar betydligt mindre el än traditionella verk.

Världens första landbaserade SMR för kommersiell drift började byggas i Kina under förra sommaren. Driftstart är planerad till 2026.

Enligt Kärnfull finns tekniken på plats redan i dag, men det lär dröja åtminstone till 2029 innan bolagets första SMR kan vara på plats i Sverige. Givet då, förstås, att den svenska lagstiftningen har ändrats.

– Narrativet för en vecka sedan var att det inte finns några privata investerare som är intresserade, men nu har vi vänt på det och visat att det visst finns. Vi har pengarna, men inte möjligheterna. Men vi ser att det har hänt mycket bara sedan vi gick ut med vårt pressmeddelande, säger Christian Sjölander.

Och ja, visst kan det gå fort – även i politiken. I Ekots Lördagsintervju för en vecka sedan var energiminister Khashayar Farmanbar gäst, och sade så här om det privata investerarintresset i SMR.

– Om de finns de som är beredda att investera så kommer inte jag att säga nej.

LÄS OCKSÅ: Den svenska kärnkraften: Dödsdömd – eller framtidens energikälla

LÄS OCKSÅ: Femton mil som förändrar Sverige

LÄS OCKSÅ: Kravet: Ge kommuner pengar för vindkraften

Missa inte det senaste från GP Ekonomi!

Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.