Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kvinnliga nyutexaminerade ingenjörer får mindre betalt än männen. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Forskare: Kvinnor värderas lägre

Nyutexaminerade kvinnliga ingenjörer i Sverige får nästan 1 100 kronor lägre ingångslön än de lika färska manliga kollegerna, visar lönestatistik. Ett nedslående exempel på de informella mekanismer som styr i arbetslivet, säger forskaren Nanna Gillberg till TT.

- Det är en väldigt tydlig signal om hur man värderar kvinnor inom det här området, och då kanske man som ung kvinna gör en bredare tolkning av hur ens arbetssituation kommer att bli och vilka som värderas, säger hon.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Arbetsgivare skriker efter ingenjörer, och kampanjerna för att få tjejer att plugga teknik har varit många på gymnasie- och högskolenivå. Men statistik från fackförbundet Sveriges ingenjörer ger en dystrare bild av verkligheten.

Växande gap

Efter att löneskillnaderna mellan könen utjämnades under en period, har männens ingångslöner under 2017 börjat dra iväg igen. Under förra året växte gapet och är nu 1 097 kronor, rapporterar Ny Teknik.

- Vi ser väldigt allvarligt på situationen och upplever den här skillnaden som obegriplig. I det här läget när man är utexaminerad utan erfarenhet ska gapet inte vara så här stort. Vi förespråkar individuell lönesättning, men det ska naturligtvis inte vara någon skillnad mellan män och kvinnor när förutsättningarna är lika, säger Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges ingenjörer, till tidningen.

Kvinnorna måste bli bättre på att löneförhandla råder facket, men lyfter också arbetsgivarnas ansvar.

Bedöms olika

Väldigt nedslående, men inte förvånande, anser Nanna Gillberg, forskare vid Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Enligt Gillberg är det informella mekanismer som ofta resulterar i löneskillnaderna. Och inom traditionellt mansdominerade områden som naturvetenskap, där kvinnor upplevs som avvikare, kan det bli ännu svårare.

- Arbetsgivares förväntningar om att män ska ha höga förväntningar spelar roll för lönesättning. Precis som att män faktiskt ofta kommer med högre löneanspråk, medan kvinnor ofta drar sig för att löneförhandla för att inte uppfattas som jobbiga. Och tyvärr visar forskning att kvinnor som ställer krav faktiskt upplevs som jobbiga och svåra att samarbeta med, medan män upplevs som ambitiösa och drivna. Även när kvinnor har lika höga löneanspråk som män, brukar de ofta ändå få lägre löner, säger Gillberg.

Verktyg behövs

Att uppmana kvinnor att ställa högre lönekrav är inte tillräckligt. För att få bukt med ojämlikheten gäller det att arbeta med både informella och formella mekanismer, anser Gillberg.

- Det gäller att prata om det och medvetandegöra att det är viktigt, det är ett system som funnits i tusental år och det sitter hårt i våra hjärnor. Även med individuell lönesättning kan det inte vara så att två personer utan erfarenhet får olika löner – det krävs bra, formella verktyg som motarbetar det.