– Det här avtalet innehåller en högre årstakt än det förra avtalet vi tecknade, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.
Hon nämner några av de faktorer som har varit viktiga i förhandlingarna.
– Det var oerhört viktigt för LO-förbunden att få med en låglöneökning, säger Nilsson.
Berör många
Det blir inte aktuellt med retroaktiva löner från 1 april, något som tidigare var ett krav.
– Det har varit viktigt för oss att få ett framtungt avtal där vi redan från början får en bra nivå. Därför är vi hyfsat nöjda med att vi får ett avtal som ger en ökning på 3 procent från och med i dag, säger Marie Nilsson.
Industriavtalet, som berör 2,8 miljoner svenskar, sköts upp i våras på grund av pandemin. Innan förhandlingarna sköts upp krävde industrifacken bland annat en treprocentig löneökning under tolv månader, fortsatt arbetstidsförkortning, insatser mot skador på arbetsplatsen och en låglönesatsning.
LÄS MER:Halva LO rasar – hotar samarbetet med S
Svårt få ihop
Arbetsgivarsidan erbjöd i stället 1,4 procent i årligt lyft, men då ingick alla krav som innebär högre kostnader. Ett bud som facken då inte accepterade.
– Vi kan konstatera att det varit utomordentligt besvärligt att få ihop ett avtal den här gången, säger Tomas Undin, förhandlingschef för Teknikföretagen.
Enligt Undin har företag olika förutsättningar under rådande omständigheter.
– Det är allt ifrån de företag som mer eller mindre är förlagda med näringsförbud, företag som har liten betalningsförmåga och företag som mer eller mindre gått som normalt.
– Med den spännvidden blir det svårt att hitta en avtal, säger han vidare.
LÄS MER:Du kan få noll i löneökning – här är faktorerna som styr
"Kommer bli besvärligt"
Så här säger Undin om varför man ändå valt att teckna ett avtal:
– Det här var det bästa avtal som var till salu, säger han och poängterar att det kommer bli besvärligt för olika sektorer.
– Vi är medvetna om det och det kommer vi att behöva hantera, säger Tomas Undin.
Från fackens sida motiverade Sveriges Ingenjörers ordförande, Ulrika Lindstrand, varför facken tycker det är rimligt med en högre årstakt i avtalen.
– Vi har hela tiden motsatt oss arbetsgivarnas krav på nedväxling, vår bedömning har varit att med en utgångspunkt i en stark konkurrenskraft de senaste åren har det varit möjligt att justera löneökningstakten uppåt.
– Pandemin har förstås påverkat ekonomin. Men återhämtningen av ekonomin och framför allt industrin går ändå snabbare än många befarade. Prognosen för 2020 och 2021 pekar på en fortsatt återhämtning, sade hon men tillade att det finns en viss osäkerhet om pandemins fortsatta påverkan på ekonomin.
Hoppas på konkurrenskraft på sikt
Per Widolf förhandlingschef för Industriarbetsgivarna kommenterar avtalet:
– Vi nådde inte ända fram med en nedväxling av löneökningstakten. Jag har svårt att se att det här avtalet i varje fall på kort sikt stärker industrins konkurrenskraft.
– Däremot har avtalet ett värde i sig för svensk arbetsmarknad som varit rätt stökig en period. Vi bidrar till stabiliteten. På lång sikt finns klara förutsättningar att utveckla konkurrenskraften.
Svenskt Näringsliv kallar det nya riktmärket för ”svårsmält” i den pågående pandemin.
I ett tidigare bud från Opo – de opartiska ordföranden utsedda av parterna – fanns löneökningar på 4,5 procent under 29 månader. Arbetsgivarna accepterade budet, men inte industrifacken.
LÄS MER:Regeringen vill LO-anpassa uppgörelse om las
Fakta: Nya industriavtalet
Gäller från 1 november 2020 till 31 mars 2023.
Löneökningar om 5 procent över 29 månader. Dessutom avsättning till flexpension om 0,4 procent – vilket ger 5,4 procent totalt. Det är lite mer än förra avtalet.
Avtalet som löper i knappt 2,5 år ger en löneökning på drygt 2,2 procent per år – men innehåller samtidigt inte en retroaktiv löneökning från 31 mars, då det gamla avtalet skulle ha löpt ut. (Parterna sköt på avtalet i och med corona.)
Avtalet innehåller en låglönesatsning riktat mot branscherna inom industrin där IF Metall, Livs och GS organiserar medlemmar. Branscher och företag med anställda som tjänar under 26 100 i månaden får en högre lönepott – vilket väntas gynna lågavlönade kvinnor.
Enligt parterna kommer industriavtalet vara normerande för andra avtal på arbetsmarknaden – även om Svenskt Näringsliv kallar det ”svårsmält”.
"LO-samordningen har levererat"
Under ett styrelsemöte i natt beslutade LO-styrelsen att rekommendera LO-förbunden IF Metall, GS och Livs att anta avtalet.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger att de är nöjda.
– Det är glädjande att man har lyckats växla upp löneutvecklingstakten, trots ett mycket svårt läge med pandemin och allt.
Han lyfter även fram låglönesatsningen.
– Den är väldigt viktig för LO:s lågavlönade och framförallt för stora kvinnogrupper som får större löneutvecklingstakt än andra. Det behövs verkligen, det är väldigt välkommet.
LO har även ställt krav på en pensionsöverenskommelse som man nu kan konstatera finns med.
– LO-samordningen har levererat på alla de här bitarna och det känns väldigt, väldigt bra.
LÄS MER:Efter beskedet om nya restriktioner – så påverkas ditt jobb i Göteborg
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon.
Klicka på följ-knappen här intill vid taggen Ekonomi!
