Under torsdagsmorgonen gav regeringen en mer detaljerad beskrivning av hur deras elprisstöd är tänkt att fungera. Ersättningstaket på 2 000 kronor har kompletterats med ett golv och stödet kommer omfatta omkring 75 procent av alla svenska hushåll, meddelade finansminister Mikael Damberg och energiminister Khasanyar Farmanbar under en presskonferens.
Utformningen av elprisstödet skapar underliga incitament, enligt nationalekonomen och elmarknadsexperten Mattias Vesterberg, lektor vid Handelshögskolan i Umeå.
– Om det blir för dyrt går staten in och pröjsar, är signalen som det här sänder ut. Och därmed dämpas prissignalen som ska få oss att minska på förbrukningen eller investera i mer energieffektiva system, säger han.
Med dagens pressträff tydliggjorde dessutom regeringen hur mycket stöd ett hushåll kan komma att få om förslaget blir verklighet. De som förbrukar 700 kWh (kilowattimmar) eller mindre per månad får ingen ersättning alls. Gör du av med 2 000 kWh eller slår du i taket (2 000 kronor).
LÄS MER:Villaägarna: Elprisstödet slår fel
LÄS MER:Så mycket stöd får hushållen för elen
Öka förbrukningen med en kilowattimme – tjäna pengar
För dem som ligger på 1 999 kWh blir det här därför en signal om att låta diskmaskinen eller torktumlaren köra lite till. Kostar elen 2 kronor per kWh blir det nämligen 98 spänn i handen.
– Eftersom brytpunkterna är utformade på det här sättet kommer de med en förbrukning på strax under gränsvärdet tjäna pengar på att förbruka mer. Det blir märkligt då el inte är en oändlig resurs, säger Mattias Vesterberg.
Regeringen har dessutom räknat upp den totala kostnaden för elprisstödet. Från att initialt ha legat på 6 miljarder räknar man nu med att subventionen kommer hamna på nära 7 miljarder kronor. Trubbigt och kortsiktigt, anser Mattias Vesterberg.
– Det är långt ifrån alla som nu får ta del av det här stödet som inte har råd att betala räkningen, så det känns lite trubbigt att gå ut med stöd till stora delar av den svenska befolkningen. Det hade väl varit ännu bättre om stödet istället hade använts till att ge drabbade hushåll bidrag att investera i mer energieffektiva lösningar. För som det blir nu kommer nästa period av höga elpriser att sluta i lika dyra räkningar.
Elproducenterna tjänar storkovan när elpriset rusar
Nationalekonomen John Hassler anser däremot att det finns skäl för regeringens stödpolitik.
– Priserna har i huvudsak gått upp för att naturgasen i Europa har blivit dyrare, inte för att kostnaderna för att producera el i Sverige har stigit. I det läget där elproducenterna är de stora vinnarna finns det en poäng med den här typen av kompensationer. En sorts omfördelning.
Han håller med om att hushållens incitament att effektivisera sina energisystem hemmavid minskar med den här sortens stöd. Litegrann.
Enligt honom är det dock viktigare att fundera på hur regeringens politik skulle påverka svenskarnas vilja att nyttja elen mer flexibelt. Inte alls, säger han.
– Stödet ska ställas mot incitamenten som det leder till. Det generella effektiviseringsincitamentet minskas något. Men dessa är starka nog ändå. Det vi behöver vänja oss vid i framtiden är mer fluktuerande tillgång på el, att bli mer flexibla. Och det påverkas inte av elprisstödet, säger John Hassler.
Calmfors: Medelklassen vinnare på förslaget
Förslaget som regeringen har lagt fram är ovanligt och gränsar till att vara populistiskt, anser nationalekonomen Lars Calmfors. Ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv hade han föredragit en generell skattesänkning. Och ur ett fördelningspolitiskt perspektiv är det medelklassen som går iväg som vinnare. Därtill anser han att sådana subventioner går på tvärs mot en vettig klimatpolitik och att marknadssignalerna om att hushålla med elen sätts ur spel.
– Vill man stabilisera hushållens köpkraft hade en skattesänkning eller ökade offentliga utgifter varit att föredra. Därtill är det tveksamt ur ett fördelningsmässigt perspektiv – det som drabbas av elprishöjningarna är sällan de från de svagaste grupperna i samhället. Det här är ett brett stöd till medelklassen, säger Lars Calmfors och vänder sedan på resonemanget:
– Anta att vi nu får en period med häftigt blåst och stark sol med låga elpriser som resultat – ska vi då ha en extra skattehöjning, frågar sig nationalekonomen.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
