I november 2009 visade det sig att landet hade kraftigt ökande statsskulder, vilket senare ledde till en finansiell kris i hela euroområdet.
I utbyte mot ett räddningspaket på 289 miljarder euro krävde då Internationella valutafonden, EU och den europeiska centralbanken finanspolitisk tillsyn och övergripande ekonomiska reformer i landet.
De inkluderade bland annat lönesänkningar, skattehöjningar och privatiseringar, varpå ekonomin krympte med en fjärdedel och arbetslösheten ökade till 28 procent.
Enligt landets premiärminister Kyriakos Mitsotakis är nu tolv år av "smärta, ekonomisk stagnation och ett splittrat samhälle" över.
– Vi har noterat stark tillväxt och en betydande nedgång i arbetslösheten, som har minskat med tre procentenheter sedan förra året och 5 procentenheter sedan 2019, säger han.
EU-kommissionens prognos är att den grekiska ekonomin kommer att växa med 4 procent i år – mer än genomsnittet i euroområdet, som är på 2,6 procent.