”En del tycker att det är lite läskigt”

Roboten Pepper kommer att hjälpa lågstadieelever med grundläggande matematik. Hur då?

– Barn ska lära roboten att spela ett matematikdataspel. Roboten fungerar alltså inte som lärare, utan som elev. En duktig elev. Den är programmerad för att vara nyfiken och intresserad. Under spelets gång ställer roboten massor av frågor och då måste barnen förklara hur de tänker och varför.

Varför har ni valt just matematik?

– Matematik innehåller mycket strategiskt tänkande. Man kan lösa ett problem på bättre eller sämre sätt. När man förklarar hur man tänker blir det tydligt att det finns många olika sätt att göra saker. Det är detta eleverna ska lära sig.

Du har tidigare varit med och utvecklat en robot som skulle lära eleverna geografi. Vad lärde ni er av det projektet?

– Att det var väldigt svårt. Den roboten var ömtålig. Eleverna ville gärna skaka hand med den. Den hade en arm som inte fungerade efter ett tag. Det är sådant vi ska förbättra den här gången.

Har ni mött någon skepsis inom lärarkåren?

– Ja. De flesta lärare ser fördelar, de har sällan tid att jobba med en elev i taget på samma sätt som matematikroboten ska göra. En del lärare tycker att det är lite läskigt och funderar på hur det ska bli i framtiden när robotar kan göra mer. I dag är de väldigt enkla, men kommer en robot att kunna ta hand om uppfostring, till exempel? Lärare tycker att den idén är skrämmande, men de blir lugna när vi förklarar vårt upplägg.

Upplever lärarna att deras yrkesroll är hotad?

– Det är mer en första känsla. Man är försiktiga bara, det är ingen skräck eller så. De som jobbat mer intensivt med robotarna tycker att det finns fördelar, men det är viktigt att den inte behöver repareras och underhållas.

Hur ska matematikroboten se ut?

– Det är inte helt bestämt, men tanken är att utgå från en robot som heter Pepper. Den är ganska gullig och inte väldigt stor. Den ser ut som ett barn och så kan den gå också. Det kunde inte den förra roboten. Så fort den är färdigutvecklad och vi vet att den fungerar ska den testas i skolor. Det kommer ta åtminstone ett och ett halvt år innan vi är där.

Vad är det svåraste?

– Det allra svåraste är att bevisa att något verkligen fungerar. Ta den här studien som exempel, där vi vill visa att barn som använder en matematikrobot lär sig bättre än andra barn. Då måste vi först och främst ha otroligt många barn. Sedan måste vi också ha en kontrollgrupp. Barnen i kontrollgruppen får inte använda roboten, men barn utvecklas väldigt mycket. Även om de inte får träffa roboten så kommer de att lära sig matte ändå eftersom de blir äldre och får erfarenheter. Att bevisa att en robot haft effekt är alltså svårt.

Du kommer ursprungligen från Holland, hur kommer det sig att du flyttade till Sverige?

– Jag tyckte att det skulle vara roligt att bo utomlands ett tag och min man kunde också tänka sig det. Han hittade ett jobb inom it och jag började jobba på Göteborgs universitet.

Hur länge sedan var det?

– Det var 2006. Jag tyckte att det var kul att få lära mig svenska också. Vi planerade att flytta tillbaka till Holland efter två år. Nu har vi bott här betydligt längre än så och vi har inte pratat mer om att flytta tillbaka.

Hur lång tid tror du det tar innan robotar är ett vanligt inslag i den svenska skolan?

– Jag tror att det kommer att ta ett tag. Mer än fem år i alla fall. Det här är ingen lätt grej. Det går att göra en robot som kan en sak, men inte en robot som kan flera saker. Då blir det väldigt dyrt.

sig till barn. Just nu är hon en del av projektet Start (Student Tutor And Robot Tutee) som är ett samarbete mellan Högskolan i Väst och Göteborgs universitet.

Familj: Make och åttaårig dotter.

Intressen: Dans och löpning.

Wolmets tre tips …

… till lärare som vill använda robotar i undervisningen:

1. Fundera över målet med din användning av robotar. Just nu kanske de används enklastför att förklara programmering.

2. Ett användningsområde i skolan som vi har upplevt som väldigt givande är att diskutera mer filosofiska aspektermed barn, som exempelvis ”vad är intelligens?”Man behöver inte ha en robot för detta, men det ger elever en mycket mer konkret bild av vad frågan innebär.

3. Robotar är fortfarande dyra och deras användning begränsad. Köp ingen robot till skolanutan konkreta mål.

BILDTEXT

Foto: Elisabeth Alvenby

DUKTIG ELEV. Forskaren Wolmet Barendregt är med och utvecklar en robot som ska fungera som matematikelev. Tanken är att barn mellan fyra och sju år ska lära roboten grundläggande matematik. ”Hur ställer roboten sina frågor och vilken röst har den? Det får inte uppfattas som att roboten har alla svar. Då genomskådas den direkt” säger Wolmet Barendregt.