Jag har inte vågat öppna min elräkning för december ännu, men jag är beredd på det värsta. Jag kör rörligt. Men jag tänker inte falla in i kören och hävda att vinterns extrema priser beror på stängningen av Ringhals 1 vid årsskiftet 20/21, eller ens de andra reaktorerna.
För de svenska elpriserna har inte satts av våra svenska produktionsanläggningars marginalkostnader och vår egen förbrukning under denna vintersäsong. De sätts i stället av möjligheterna att exportera elen till de marknader där priserna är högre. Och det har de varit med besked i Polen, Litauen, Storbritannien, Finland, Danmark liksom även ofta i den stora elexportören Norge.
LÄS MER:Ygeman: "Elpriserna är högre än vad de borde vara”
I skrivande stund ligger elpriset i Norges sydligaste elområden på 1,35 kr/kWh mot knappt 20 öre i Sveriges samtliga elområden. För nu är det blåsigt och inte så kallt i Sverige, medan Norge under 2021 öppnade upp två nya förbindelser med Storbritannien och Tyskland, som kan läggas till de tidigare Danmark och Holland. Norge ”importerar” därför sina elpriser därifrån. Men när exportmöjligheterna används fullt ut så faller priserna där också, liksom läget är i Sverige just nu.
Så nivån på elpriserna beror på inhemsk produktion och konsumtion samt exportkapacitet och priserna/produktionsnivåerna på dessa marknader. Och från våra två svenska sydligaste elområden SE3 och SE4, där priserna har varit högst, har vi en överföringskapacitet till omgivande länder på totalt 7225 MW. Det är därför osannolikt att Ringhals 1 med sina 881 MW hade gjort någon skillnad på elpriset.
LÄS MER:Ygeman: "Elpriserna är högre än vad de borde vara”
Det är inte ens troligt att Ringhals 2, med sina 900MW, eller nedstängda Oskarshamn 1 och 2, med en total kapacitet 1100 MW, skulle ha gjort någon skillnad, när det var som kallast i Europa och priserna som högst. Men ägarna till dem hade tjänat rejält med pengar om de hade varit i drift.
Men få tycks ha kunnat förutse den elprischock som inleddes under fjolåret. Det gäller i synnerhet när nedläggningsbesluten fattades runt 2015. Men det fanns en företagsekonomisk rationalitet i att stänga dessa reaktorer hos de tre dominanterna Vattenfall, Uniper (EON) och Fortum, som övertrumfade höjda effektskatten och kostnadsdrivande säkerhetskrav.
LÄS MER:Lennarts elbil tusenlappar dyrare efter ny elavgift
För det första skulle stängningen av denna kapacitet höja elpriset i Sverige, varför intjäningen på deras övriga tillgångar skulle klart överstiga kostnaderna att stänga. Men för det andra så skulle stängningarna också just minska risken för att exportkapaciteten blev full och därmed ”låsa in” låga elpriser.
Få tycks ens i närtid förutsett elprischocken. Svenska Kraftnät prognostiserade i sin marknadsanalys från december 2020, att genomsnittspriset i Sveriges södra elområden skulle landa på 37 öre/kWh 2021 och i år 33 öre/kWh. De liksom många andra gick helt snett i sin prognos på priset på naturgas, som tiofaldigats, och utsläppsrätter, som fyrfaldigats, vilket är det som på marginalen sätter elpriserna på kontinenten, och därmed här.
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Alexander Piauger blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
