Narvavägen, Östermalm.
Stockholm.
Det känns som ett geografiskt spratt när det är dags för minnesgudstjänst för Pehr Gustaf Gyllenhammar. ”Mr Volvo”, som på allvar tog Göteborg ut i världen.
På trappan utanför Oscarskyrkan har pressuppbådet samlats, redo att fånga in deltagande dignitärer.
”Han var en visionär”
Bakom reportrarnas ryggar står Lars-Ove Håkansson och stampar, försiktigt och tålmodigt. Som koncernchef för Skanska mellan 1986 och 1992 hade han en del att göra med den färgglade Volvo-chefen. Dessutom bor den gamle chalmeristen runt hörnet till kyrkan, och ville vara med och säga farväl till sin direktörskollega.
– PG var en visionär, han var väldigt engagerad i samhället. Jag har bara gott att säga om honom.
Håkansson tar upp händerna ur den svarta rockens sidofickor och gnuggar dem med varandra för att värja sig mot januarikylan.
– Han var speciell, PG. Han hade ju den politiska biten också samtidigt som Volvo, vilket nog inte var så vanligt på en tiden heller.
Många järn i elden
Volvo-topp. Folkpartist. Musiker och ridsportspatron. Det gick att känna många sidor av PG Gyllenhammar. Eller som biskop emeritus, Åke Bonnier, beskrev honom under gudstjänsten: Som en satellit, i sitt orubbliga engagemang ständigt i rörelse.
Att PG hade många järn i samhällets olika eldar blev tydligt när allt fler gudstjänstbesökare började dyka upp. Industritopparna, anförda av AB Volvos vd Martin Lundstedt, Kinneviksarvtagerskan Cristina Stenbeck och GP:s före detta ägare och chefredaktör Peter Hjörne var alla där. Så även politikerna från förr, representerade av den gamle folkpartistledaren Lars Leijonborg samt före detta socialdemokratiska ministrar som Leif Pagrotsky, Björn Rosengren och Anna Ekström. Även kulturprofiler som konstnären Marie-Louise Ekman, operachefen Fredrik Lindgren och krögaren Carl-Jan Granqvist var på plats för att visa respekt.
Och så familjen förstås, förutom änkan Lee Croll och yngsta dottern Barrett som är kvar i Kanada, men väntas komma till Göteborg för själva jordfästningen.
Läxan att lära: Inget sker automatiskt
Uppslutningen är imponerande med tanke på att PG Gyllenhammars inflytande på det svenska näringslivet minskade rejält för över 30 år sedan, när han 1993 fick lämna Volvo. Kanske var dagens minnesgudstjänst en påminnelse till nutidens näringslivstoppar – är arv och efterlevnad viktigt för er krävs det mer än gröna kvartalsrapporter och ökat aktieägarvärde. Oscarskyrkan fylldes inte på grund av att Volvo 240 slog alla tiders försäljningsrekord, utan på grund av att PG satte Volvo och Göteborg på kartan utanför norra Europas gränser.
Bara ett par hundra meter från Oscarskyrkan fylls två bussar med skidutrustning och förväntansfulla ungdomar. En förmodad resa till fjällen eller alperna stundar.
Samma förväntan som fyllt otaliga västsvenskar när det har varit dags att fylla skidbussarna i Göteborg för färd längst med E6:an norr mot de norska fjällen. En motorväg som PG Gyllenhammar i allra högsta grad var delaktig i. Genom att lova att bygga en ny Volvofabrik i Uddevalla om motorvägen som länkade samman Köpenhamn, Göteborg och Oslo byggdes ut, fick han regeringen att godkänna satsningen.
Kanske är det just det som är PG Gyllenhammars främsta arv. Inte E6:an i sig, utan påminnelsen om att samhällsutvecklingen aldrig är en automatisk process. Det är något vi bygger på hela tiden, tillsammans.
