Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Dryga böter för SEB

Finansinspektionen ger SEB en anmärkning och utdelar en sanktionsavgift på 1 miljard kronor, enligt ett pressmeddelande. Anledningen är bristfällig hantering av misstänkt penningtvätt i Baltikum. Bankens aktiekurs steg snabbt tre procent på beskedet.

Torsdagens besked är ett resultat av den undersökning som sträckt sig mellan 2015 och början av 2019 och som visat förhöjd risk för penningtvätt i SEB:s dotterbanker i Baltikum.

Enligt Finansinspektionen har banken inte identifierat risken för penningtvätt i den baltiska verksamheten tillräckligt bra och har haft brister i sin styrning och kontroll av de baltiska dotterbankernas åtgärder mot penningtvätt.

FI konstaterar också att SEB med tiden blivit bättre på att hantera riskerna, men att detta ändå inte varit tillräckligt.

– Trots att det varit förhöjd risk för penningtvätt i Baltikum har banken agerat för lite och för sent, säger Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektion i ett pressmeddelande.

Aktiekursen upp

Sanktionsavgiften på en miljard kronor är betydligt lägre än Swedbanks, som fick böta fyra miljarder kronor när banken fälldes för bristfällighet i att hantera penningtvätt i mars i år.

SEB:s vd och koncernchef Johan Torgeby säger i ett pressmeddelande:

– SEB kommer nu att analysera beslutet och återkomma med bankens syn. Vi strävar alltid efter att leva upp till gällande regelverk och egna högt ställda krav. Vi utvecklar kontinuerligt bankens förmågor att förebygga, upptäcka och rapportera misstänkt penningtvätt och annan finansiell brottslighet. Det är ett arbete som har högsta prioritet och som aldrig upphör, inte minst eftersom brottsligheten hela tiden hittar nya vägar.

Strax efter beskedet steg bankens aktiekurs med tre procent, vilket kopplas till att bötesbeloppet blev lägre än vad många väntat sig.

Stora medieavslöjanden

De senaste åren har avslöjandena om misstänkt penningtvätt i Baltikum avlöst varandra, med flera svenska banker i fokus. Först var det Swedbank och sedan SEB.

I november 2019 avslöjade TT, SVT och finländska Yle att SEB:s dotterbolag i Baltikum använts för omfattande misstänkt penningtvätt under perioden 2005–2017. Precis som i Swedbanks fall upptäcktes kopplingar till den så kallade Magnitskijhärvan, där den ryska statskassan förlorade uppemot två miljarder kronor som hade betalats i skatt från den amerikanska affärsmannen Bill Browders fond Hermitage.

Dagen före avslöjandet gick också SEB, efter frågor från de granskande journalisterna, ut med egna uppgifter om att 890 miljarder kronor, mellan 2005 och 2018, flödat ur banken via en viss typ av högriskkunder. Men banken har förnekat att den använts "systematiskt" för penningtvätt.

Bland annat dessa avslöjanden fick FI, precis som i fallet med Swedbank, att inleda en undersökning av SEB:s interna kontrollsystem och riskhantering i de baltiska länderna.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.