Så här siar EU-kommissionen om tillväxten i unionens medlemsländer 2024.
Så här siar EU-kommissionen om tillväxten i unionens medlemsländer 2024. Bild: Anders Humlebo/TT

Därför är svensk tillväxt sämst i EU

Efter flera svidande räntehöjningar befinner sig svensk ekonomi i recession.
Och nästa år är Sverige det enda EU-landet där ekonomin väntas krympa.
– När Riksbanken höjer räntan märker vi av det fortare här än i stora delar av övriga Europa, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

ANNONS
|

Sveriges bruttonationalprodukt minskade med 0,3 procent under tredje kvartalet. Det är andra kvartalet i rad med negativ tillväxt, vilket definieras som en recession.

Totalt beräknas svensk ekonomi minska med 0,5 procent i år, enligt EU-kommissionens ekonomiska prognos. Bara Estland, Irland, Ungern och Luxemburg presterar sämre.

Och nästa år kan nedgången fortsätta. 2024 är Sverige det enda medlemslandet i EU där ekonomin väntas krympa (0,2 procent).

Mattias Persson lyfter en ofta framförd aspekt i diskussionen om svensk ekonomi: hushållens skuldsättning.

– Svenska hushåll är mycket skuldsatta och därmed oerhört räntekänsliga. Centralbankernas räntehöjningar får snabbare genomslag i räntekänsliga ekonomier som Sverige och Norge än i Tyskland och Frankrike, säger han.

ANNONS

– Men svensk ekonomi kommer att svänga framöver. När ekonomin väl återhämtar sig kommer det märkas tydligt här, tillägger Persson.

Ketchupeffekt för hushållen

Nordeas chefsekonom Annika Winsth bedömer att dagens BNP-siffror stärker uppfattningen att det inte blir fler räntehöjningar, men hon efterlyser också mer ödmjukhet från Riksbanken när det gäller de tvära kasten i penningpolitiken.

– Att ha rekordlåg ränta under lång tid, där folk skuldsätter sig, för att sedan vända väldigt snabbt – ja, det leder till en ketchupeffekt som slår hårt mot hushållen.

Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, konstaterar att hushållen mött en plötslig och mycket hög "räntevägg".

– Det har fått dem att snabbt sluta konsumera. Det kommer att vara under en bit in i nästa år.

Enligt Stråberg är Riksbankens räntehöjningar inte direkt något "precisionsvapen".

– Nej, snarare en stor hammare som slår vilt. Men signalen nu är i alla fall att Riksbanken har tryckt på pausknappen med räntehöjningar.

Men när Riksbanken nu pausar räntehöjningarna innebär det inte att priserna kommer att falla tillbaka.

– Nej, priserna sjunker inte, men de kanske inte fortsätter att stiga, säger Alexandra Stråberg.

Stark tillväxt föregående år

Swedbank spår en räntesänkning från Riksbanken under andra halvåret av 2024, givet att inflationen fortsätter sjunka.

– Vi tror till och med att 2025 års budget kan vara ganska expansiv utifrån detta, säger Mattias Persson.

ANNONS

Värt att notera är att Sveriges tillväxt föregående två år har varit relativt stark: 2,8 procent 2022 och 6,1 procent 2021. Samtidigt bedömer EU-kommissionen att inflationen i Sverige kommer att minska nästa år – till unionens lägsta på 1,8 procent.

Arbetslösheten i EU är historiskt hög, 6 procent (6,5 i eurozonen). Prognosen är i princip densamma för nästa år och 2025. I Sverige tros siffran stiga, från 7,6 procent i år till 8,5 procent 2024 och 8,6 procent 2025. Därmed hamnar Sverige stadigt på tredje högst arbetslöshet, slaget bara av mångåriga krisländerna Grekland och Spanien.

Sveriges räntekänsliga ekonomi är i recession efter ett år av räntehöjningar från riksbankschef Erik Thedéen. Arkivbild.
Sveriges räntekänsliga ekonomi är i recession efter ett år av räntehöjningar från riksbankschef Erik Thedéen. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Fakta: Sveriges BNP under tredje kvartalet

Sveriges BNP minskade med 0,3 procent under tredje kvartalet, säsongsrensat och jämfört med föregående kvartal. Det är andra kvartalet i rad med negativ tillväxt, vilket tekniskt brukar definieras som en recession.

Nedgången förklaras främst av lageravveckling och lägre konsumtion där hushållens konsumtion sjönk med 0,6 procent.

Samtidigt märks också en svag ökning för detaljhandeln. Dagligvaruhandeln exklusive Systembolaget ökade med 0,1 procent och sällanköpsvaruhandeln ökade med 3,4 procent i oktober jämfört med föregående månad.

Den totala detaljhandeln upplevde en negativ försäljningsvolym på årsbasis för 18:e månaden i rad.

Källa: SCB

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS