Digitalisering förknippas kanske oftare med IT, industri eller andra tekniska branscher, vad innebär egentligen digitaliseringen av fastighetsbranschen?
– Om vi börjar i grunden, när vi bygger ett nytt hus. Då har vi ungefär 6 000 givare och mätare som finns där för att styra, mäta och samla data. Oftast använder vi inte dessa tillräckligt men det kommer vi att göra nu, för att styra husen och göra dem mer intelligenta. Om ingen är i huset exempelvis, då ska vi inte heller värma upp det eller köra ventilationen. Jag är även övertygad om att våra hus kommer att prata med våra bilar, så att när du nästan är framme så får du veta om det finns en parkeringsplats ledig som du kan boka, till exempel.
LÄS MER:Castellums plan för Säve flygplats: 6 000 arbetsplatser
Hur kommer det att påverka dem som arbetar i era hus?
– Genom att använda givarna kan vi utveckla appar som hjälper till att få ihop livspusslet. Du kan beställa saker, utväxla information, öppna dörrar i huset utan nycklar, boka mat, få nyheter – allt det där är redan klart. Det är inte orealistiskt att säga att bara genom att koppla ihop de strukturer och den teknik som redan finns så kan vi ge människor ett bättre arbetsliv, och det händer redan nu.
Ni är ett av Sveriges största fastighetsägare inom lager och logistik. Hur påverkar den digitala framtiden den delen av branschen?
– E-handelns framfart är enorm. Här har vi både infrastruktur som ska byggas, men det handlar även om hur transportsystemen ska fungera. Det är vad vi utvecklar på Säve flygplats nu, självkörande bilar och drönare. Där medverkar vi och vill bygga testanläggningar för att utveckla framtidens transporter- och logistiklösningar. Om vi får som vi vill kommer vi att ha självkörande bilar och elflyg inom kort. Det är otroligt spännande, jag går verkligen i gång på det!
Fakta: Henrik Saxborn
Ålder: 55 år.
Bor: I Göteborg.
Familj: Fem snart utflyttade barn ”Så endast jag och hustrun Helena kvar hemma.”
Bakgrund: Uppvuxen i Kålltorp och utbildad på KTH. Har arbetat med byggnation, fastighetsförvaltning, uthyrning och fastighetsfonder. På Castellum från 2006. Nu även ledamot i BRIS, PSP Property i Schweiz och United Spaces.
Om intervjun:
Var? I ett, som på så många kontor, öde kontorslandskap med endast ett fåtal personer på plats.
Hur? Med noggrann distans, när receptionisten visar in tar en trapporna, en hissen. På företaget har man även börjat promenera digitalt.
Varför? Castellum är ett stort fastighetsbolag som framför allt är starka inom det växande segmentet lager- och logistik, de har som uttalad ambition att stå längst fram när det gäller digitalisering.
Ni köpte Säve flygplats 2018 och vill göra en testbädd för fordonsindustrin och utveckla autonoma fordon. Varför är det en viktig satsning för ett fastighetsbolag?
– Den här utvecklingen har gått i två steg för oss. För sju år sedan hade vi en djup diskussion kring hållbarhetsperspektivet och valde att bli en front runner, någon som verkligen ville vara med och förändra. Det gjorde vi för att vi är övertygade om att samhället och kunden är på väg dit, vi är helt övertygade om att det är lönsamt. Vi köpte Säve för att vi såg potentialen i logistiksidan.
Genom att bara utnyttja hälften av markytan och fortfarande ha kvar flyget, så kan vi ändå bygga en av norra Europas största logistikanläggningar. Vi har lärt oss mycket genom innovationslabben vi har bedrivit, och låg lite före i tankebanorna kring logistik och digitalisering. Vi har kraften att utveckla ett sådant här område, i vi kan investera 10 miljarder de närmaste åren.
LÄS MER:Castellum renodlar bolaget – toppchef lämnar
Hur började din egen bana i fastighetsbranschen?
– Min bror hade ett fastighets- och byggbolag. Jag var lillebror, ganska mycket lillebror – 19 år yngre, så jag fick hänga med. Jag hjälpte till med allt från snickerier till fastigheter, där lärde jag mig vad yrket var för något och fastnade i det. Sedan ville jag utvidga mina kunskaper och läste lantmäteri och fastighetsekonomi. Jag gick ut skolan mitt i brinnande kris på 90-talet, och fick jobba med helt tomma lokaler på Avenyn. Jag jobbade med förvaltning, uthyrning, värdering, fick göra nya kalkyler, förhandla med bankerna och sådana saker. Det var en skarp inlärningskurva, men det var väldigt intressant. Det kan man tänka på nu, alla unga som kommer ut i den här tiden – ta chansen att lära er så mycket ni bara kan. Jag hoppas att de får samma möjligheter som jag fick.
Hur kommer ni att ha påverkats på andra sidan den rådande krisen?
– Vi vill utnyttja det här tillfället till att förstå hur vi kan arbeta smartare och få mer effektivitet för våra kunder. Det spåret är vi inne på redan, för mig får det bara mer fart nu. I framtiden kommer vi att ha mindre ytor, dela ytor mer och kanske ha fler fasta ytor närmare där personalen bor så att folk slipper pendla. Det kommer absolut ha stor påverkan, det är synd om vi inte innoverar i detta läget och tar vara på krisen i utvecklingssyfte.
Även om ert första kvartal sett bra ut, så skriver ni själva i er rapport att utvecklingen framåt är svårbedömd och att tidsfaktorn är helt avgörande för hur Castellum kommer att påverkas av krisen. Ser ni att kunder vill ha hyresrabatter eller uppskov på hyran, och hur kommer det i så fall att drabba er?
– Vår ambition är att stötta de kunder som är i behov av det och som har en möjlighet att fortsätta, men vi kan inte hjälpa alla. Vi har därför ordnat med en och samma process för alla som vill att vi ska stötta. Det vanligaste är att vi i dag erbjuder kunder med likviditetsproblem månadsbetalning i stället för kvartalsbetalning. I vissa fall subventionerar vi även hyror för kunder som drabbats extra hårt, där betalar även staten femtio procent. Vi vill se att staten fortsätter stödja verksamheter som är i behov av det, men gör det direkt och inte via oss som fastighetsägare. Jag känner mig trygg att Castellum har en god ekonomi med låg belåningsgrad och en väldigt stabil och varierad produktportfölj med kunder inom både kontor, logistik, lager och samhällsfastigheter. Det gör oss mindre sårbara.
Att kontorsplatsen får en förändrad betydelse och fler jobbar hemma, är inte det en negativ utveckling för någon som sysslar med att hyra ut kontorsplatser?
– Nej, det tycker jag inte. Det kan vara påfrestande i en utvecklingsfas när du sitter fast med tillgångar, men att förneka utveckling är det dummaste man kan göra. Redan innan coronakrisen hade vi problemet att det fanns för få ytor för våra kunder att hyra. Våra sensorer mäter hur man använder ytorna i realiteten, det ger data för att kunna designa kontoren mer effektivt. Det är extremt attraktivt för våra kunder att titta på nu. Jag tycker egentligen inte att vi behöver bygga en enda kvadratmeter lokal till i världen, i alla fall inte i Sverige. Vi kan använda de hus vi har, använda dem smartare och jobba tätare.
Henrik Saxborn om:
…att lönsamheten i kontor varit stor länge
Kontorsmarknaden har präglats av att det inte funnits tillräckligt med kontor, när bolagen växt så har vi byggt om och kunnat höja hyrorna. Så det har varit en fråga om utbud och efterfrågan, men även på värdesidan så har det allokerats mer och mer kapital till fastigheter.
…små digitala tjänster med stor effekt
Det kan vara en sådan sak som när du bokar ett möte i ett rum så blåses det in mer syre i rummet. Det betyder otroligt mycket i det lilla, då kan man använda mindre yta till samma antal människor.
…vad det kommer att krävas av företag för att överleva corona
– Det är väldigt olika från bransch till bransch så det går inte att generalisera. Men det gäller att vara aktiv och ha förmågan att fatta kraftfulla beslut, men också att ta lärdom och helt enkelt uppfinna nya saker. Krisen är en bra moder till nya uppfinningar eller justeringar.
