Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar när de presenterade det förslag om garantitillägg för pensionärer som nu får kritik. Arkivbild.
Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi, socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) och Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar när de presenterade det förslag om garantitillägg för pensionärer som nu får kritik. Arkivbild. Bild: Jessica Gow/TT

Bred kritik mot regeringens pensionstillägg

Regeringens, V:s och MP:s förslag om ett så kallat garantitillägg för pensionärer får bred kritik av remissinstanser. Och det har fått Pensionsmyndighetens styrelse och generaldirektör att råka i luven på varandra.

ANNONS

Det var Vänsterpartiets kanske viktigaste krav för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister i november förra året. Det är dock oklart om det finns stöd nog i riksdagen för det och långt ifrån alla remissinstanser gör vågen.

Förslaget ska innebära ett skattefritt tillägg på upp till 1 000 kronor per månad för pensionärer med en inkomst på högst cirka 11 800 kronor. Därovan trappas det av och ges inte alls för den som har över 14 300 kronor i pension.

Omkring en miljon pensionärer kan få del av det och hälften av dem uppåt en tusenlapp, enligt regeringen. Tillägget ska införas redan i augusti och förslaget har nu varit ute på en snabb remissrunda.

ANNONS

Är oense

Den kanske viktigaste remissinstansen, Pensionsmyndigheten, är oense inbördes om synen på förslaget. Generaldirektör Daniel Barr och två andra styrelseledamöter reserverade sig mot resten av styrelsen för myndigheten och stödjer ett tjänstemannayttrande som går ut på att motsätta sig förslaget.

Skälen: en ordentlig analys saknas, förslaget är krångligt och svårt att förstå och bryter mot principen i pensionssystemet att arbete ska ge mer pension. Marginaleffekterna kan bli avsevärda.

– Med det här förslaget blir det många där det bara på marginalen kommer löna sig att ha arbetat och för vissa blir till och med inkomsten lägre, säger Daniel Barr till Svenska Dagbladet.

Men majoriteten i myndighetens styrelse vill annat. Myndighetens huvudsvar är kritiskt det med, men innebär inte ett nej.

Är politiskt

Ordförande i styrelsen är Ingrid Burman, tidigare riksdagspolitiker för Vänsterpartiet. Hon anser att den linje som generaldirektören ställde sig bakom innebär att myndigheten skulle lägga sig i frågan om vilken nivå pensionerna borde ligga på.

– Myndigheten ska inte ha synpunkter på nivån när det gäller grundskydd eller nivåer på pensioner, säger Burman till TT.

Det är ett politiskt beslut, enligt henne, inte ett som en myndighet ska ta.

Däremot kan myndigheten ha synpunkter på teknik och juridik och därför lägger styrelsen fram ett förslag hur en motsvarande höjning kan göras på ett enklare sätt. Det liggande förslaget är komplicerat, har risker och nackdelar och kan också äventyra rättssäkerheten, anser styrelsen.

ANNONS

En del andra remissinstanser är också kritiska. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att regeringens analys är så knapp att det inte går att vare sig avstyrka eller tillstyrka förslaget.

Avstyrker helt

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) avstyrker förslaget, med hänvisning till att analysen är dålig och motiveringen för en så kostsam reform (över 9 miljarder 2023) svag. Förslaget kommer att göra det mer attraktivt att sluta jobba vid 65 år, tvärtemot vad som är tanken med pensionssystemets grundidé.

Tjänstemannafackens samlande organ TCO avråder regeringen från att ta förslaget i dess nuvarande form vidare.

Svenskt Näringsliv sågar det i sin helhet. Förslaget tar, enligt organisationen, "oförsvarbara steg" bort från pensionssystemets principer där den viktigaste är att pensionen ska grundas på arbetsinkomster genom livet.

Försäkringskassan, som ska sköta utbetalningarna av tillägget, varnar för att tidsschemat är så forcerat att det finns risk för allvarliga fel vid den tänkta starten i augusti.

Fakta: Regeringens förslag

Tillägget är en del av bostadstillägget men kan ges till en bredare grupp än de som har bostadstillägg i dag.

Gäller alla med en inkomstgrundad ålderspension på upp till drygt 14 000 kronor.

Maxbeloppet på 1 000 kronor i månaden ges till personer med en allmän inkomstgrundad ålderspension på upp till 11 864 kronor 2022. Därefter och upp till cirka 14 000 kronor kommer beloppet att trappas av.

Runt en miljon pensionärer beräknas få del av tillägget. I genomsnitt höjs den disponibla inkomsten med 750 kronor. En halv miljon pensionärer bedöms få maxbeloppet.

Utbetalningen kommer att ske automatiskt. Första utbetalningen föreslås ske i augusti 2022.

Tillägget är skattefritt.

Enligt S, V och MP ska den som redan har bostadstillägg inte påverkas negativt. Tillägget utgår från allmän inkomstgrundad ålderspension vilket innebär att tjänstepension, kapitalinkomst och arbetsinkomster inte påverkar.

Totalt kostar reformen 9,4 miljarder kronor 2023.

Källa: S, V, MP

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS