Priset på Göteborgs bostadsrätter fortsatte stiga i augusti och september och ligger nu över nivån före krisen. Men inte överallt - i billiga områden sjunker priserna.GP:s granskning av sålda bostadsrätters kvadratmeterpris visar en tydlig trend:
Det är där folk traditionellt har högre inkomster och lägenheterna är dyrare, som priserna stiger.
I områden med lägre inkomstnivåer, där lägenheterna är billigare, har priserna tvärtom sjunkit det senaste året.
Mest markant är skillnaden för de större lägenheterna, över 80 kvadratmeter.
Biskopsgårdens bostadsrätter tingade i augusti det lägsta kvadratmeterpriset sedan 2006, efter att ha sjunkit med hela 22 procent till 7800 kr/kvm det senaste året.
Samtidigt är Örgryte, Centrum och Masthugget uppe i all time high sedan 2006, I Masthugget har priserna gått upp med 14 procent, till 29300 kr/kvm.
Listar man Göteborgs olika områden efter prisutveckling är trenden tydlig.
Backa, Högsbo, Gamlestaden och Biskopsgården i botten med sjunkande priser det senaste året.
Masthugget, Älvsborg, Örgryte, Norra älvstranden i topp med stigande priser.
Mäklarna i Göteborg känner igen sig i statistiken, men har olika förklaringar.
Ett resonemang är att det är de mindre välbärgade som drabbats först och hårdast av krisen.
Någon antar att oroligheterna den senaste tiden med bilbränder i förorter som Biskopsgården, gjort lägenheter mer svårsålda till personer som inte kan området så bra. Och åtminstone när det gäller större lägenheter kan man där se en kraftig dipp just den senaste månaden.
Henric Hugestam, ansvarig för bostadsrättsavdelningen på Bjurfors ser dock trenden som en naturlig prisbildning i Göteborg.
- Vad jag upplevt är att i områden som Masthugget och Majorna har vi sålt för rekordpriser. Man köper för dyrare pengar där än mitt inne i stan. Sen upptäcker folk att mitt inne stan kostar det mindre, då stiger priserna där igen. Så går det fram och tillbaka hela tiden. Och ytterområdena är de som får ta del av det sist av alla. När folk tycker det blir för dyrt inne i stan går man utåt, säger
Christian Lundin, vd på Lundins fastighetsbyrå är inne på en likande linje.
- Det visar att folk värderar läget väldigt högt. I dåliga tider blir folk kräsnare. De bra lägena höll uppe priserna under finanskrisen och hämtar sig snabbare.
Bengt Hansson på regeringens expertorgan, Bostadskreditnämnden, blir inte överraskad över fenomenet.
- De som har jobb och bra inkomster inte är oroade och räknar med att behålla inkomsten. Med tanke på hur hårt krisen slår i världen, finns det en kortsiktighet i husmarknaden. Många lutar sig mot de låga räntorna. Med tanke på att det är så stora investeringar är det inte så smart kanske.
- Jag kan tänka mig att krisen slagit hårdare mot låginkomsttagare och att de därmed är mer riskmedvetna än höginkomsttagare.
När Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH får prisstatistiken i Göteborg beskriven för sig, säger han självklart och kort:
- Det speglar att klyftorna ökar i samhället.
Vad betyder skillnaderna om priserna skulle sjunka?
- Det beror på orsaken till att det smäller till. Om orsaken är att räntan stiger kan högprisområdena drabbas. Om det är konjunkturen som gör att man till och med börjar avskeda i offentlig sektor slår det annorlunda.
Kan höginkomsttagare drabbas mer än låginkomsttagare?
- Ja, om de förlorar jobbet. Men om de välbärgade behåller jobbet spelar det inte så stor roll.
Tor Borg på SBAB ser förklaringen framförallt i hur marknaden svänger.
- Generellt gick det ju ner mer i dyrare områden. Villamarknaden hade nergång 5 procent, sen upp 5 procent. I storstadsregionerna var det ner 10 och upp 10. På bostadsrättsmarknaden var det ännu mer
- Det svänger mer ju dyrare områden du kommer till. Det svänger tidigare ju mer centralt du hamnar också. Sen är de områdena för det mesta mer räntekänsliga, åtminstone på bostadsrättsmarknaden, eftersom det handlar om större summor och förmodligen mer belåning där.
