I flera artiklar har GP skrivit om hur kostnadsökningar slår mot redan ekonomiskt hårt ansatta grupper människor.
En av dessa grupper är studenter – där många redan innan inflationen har haft det tufft att få ekonomin att gå runt på bara studielån och bidrag. För att klara av vardagen väljer många studenter att arbeta samtidigt som man pluggar. Enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning i oktober i år valde en knapp tredjedel av Sveriges heltidsstudenter att jobba extra.
Många väljer dock att arbeta mindre än vad de egentligen hinner med. Detta beror på det så kallade fribeloppet, den övre gräns för hur mycket man kan tjäna och samtidigt få studiemedel från CSN. Tjänar man mer än fribeloppet blir man återbetalningsskyldig.
Det här är fribeloppet
- Fribeloppet är gränsen för hur mycket du får tjäna utan att förlora dina studiemedel. Fribeloppet gäller per halvår.
- Från första juli 2022 får man som student tjäna 65 480 kronor medan man tar fullt CSN, utan att bli återbetalningsskyldig. Som inkomst räknas lön, a-kassa, föräldrapenning, vinst vid bostadsförsäljning och inkomster från aktieförsäljningar och utdelningar.
- Om man tar ut fullt lån och bidrag för heltidsstudier får man 11 088 kronor per månad. Nästa år blir studiemedlet 12 052 kronor.
I en tidigare artikel i GP föreslog studenten Tim att regeringen borde slopa fribeloppet, för att göra det enklare för studenter att klara studietiden.
– Jag ser inte riktigt det positiva med fribeloppet. Jobbar jag medan jag pluggar får jag mer erfarenhet, blir mer attraktiv och redo för arbetsmarknaden samtidigt som jag bidrar med skatteintäkter, säger han.
Slopades under pandemin
Mellan 2020 och juli 2022 slopades fribeloppet som en pandemiåtgärd. Tanken var att studenter skulle kunna jobba extra inom den hårt ansatta vården. När det var dags för CSN att utvärdera visade det sig att studenternas inkomster under det andra halvåret av 2020 ökade med 19 procent.
På grund av inflationen menar nu många studenter att fribeloppet återigen borde pausas. Någon sådan åtgärd verkar det dock inte bli, säger utbildningsminister Mats Persson (L). I stället pekar han på att studenterna kommer få ut mer i studiemedel efter årsskiftet, då lånet och bidraget ökar med en tusenlapp.
”Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd. Det ska vi fortsätta ha. Därför räknas CSN upp med alla prisförändringar i samhället. Om en månad får studenter 1 000 kronor mer i månaden. Till det kommer också bostadsbidrag och elprisstöd för de som har rätt till det. Det görs för att stärka studenters ekonomi”, skriver Persson i en skriftlig kommentar via sin pressekreterare Christian Brundu till GP.
CSN-höjning räcker inte till
Detta räcker inte, menar Sofia Holmdahl, ordförande för Stockholms studentkårer.
– Absolut inte. Det täcker eventuellt de kostnadsökningar som redan skett, men inflationen ser ut att fortsätta. Hyrorna kommer antagligen att gå upp. Nu höjs CSN med drygt 8 procent, men de räknar inte in att allt från Bregott till biobiljetter kommer att bli dyrare.
Enligt Sofia Holmdahl borde studenternas sommarinkomster inte räknas in i fribeloppet.
– Som läget är nu är det svårt för studenter att överleva på bara lån och bidrag. Vi tycker att man måste ta bort fribeloppsgränsen för sommarmånaderna, när det ändå inte är någon skola. Då måste studenter kunna arbeta utan att oroa sig för hur mycket de behöver spara till terminerna.
Muf-ordföranden: Bara i socialdemokraternas Sverige
Även det Moderata ungdomsförbundets, Muf, nya förbundsordförande Douglas Thor är kritisk till hur regeringen hanterat frågan om fribeloppet.
– Vi är besvikna på att de inte tog bort fribeloppet, som vi anser borde slopas helt. Arbete måste löna sig.
Enligt Thor är avskaffandet av fribeloppet det första kravet han ska ställa på regeringen, som ny förbundsordförande.
– Hade det inte varit för Muf hade det aldrig blivit något maktskifte, och vi kommer att kräva inflytande efter det. En av de viktigaste frågorna vi ser är att studenter ska kunna jobba utan att straffas. Då måste fribeloppet avskaffas, eftersom det hjälper landets unga samtidigt som det inte driver på inflationen, säger han.
LÄS MER:Dyr mat får studenten Tim att gå ner i vikt: ”Trött på morötter”
LÄS MER:Ensamstående Sanna måste välja bort frisör och dejter
LÄS MER:Pensionären AnnSofi har ställt in julen
LÄS MER:Inflationen tvingar nya grupper att söka hjälp
Missa inte det senaste från GP Ekonomi!
Nu kan du få alla våra ekonominyheter, reportage och analyser som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Ekonomi. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
GP Ekonomis Ida Johansson blickar ut i den finansiella världen och kommer med aktuella spaningar och lästips.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
